Vårdinge landskommun är en kommun som i övriga Sverige, där rösträtten är graderad efter inkomst. De fattiga – har ingen rösträtt alls. Den kommer först 1921.
Mot den bakgrunden blir behovet av folkparken och senare ett eget hus tydligt. En plats där man kunde samlas. Hålla möten. Organisera sig. Säga sin mening.
Folkets Hus i Mölnbo växte inte fram ur tomma intet. Det föddes ur erfarenheter av att stå utanför – och viljan att skapa något eget.
Ombudsmannen J Persson (S) är på valturné och besöket Mölnbo inför landstingsvalet. Mötet är offentligt men enda möjliga lokalen för ett socialistiskt valmöte är vardagsrummet hos en sympatisör.
Mötet beslutar efter föredraget att bilda en arbetarekommun och samma kväll har de en styrelse.
-”Den största svårigheten å denna plats är att ordna lokalfrågan. Men Mölnbo arbetare skola nog även klara upp denna sak,” skriver Socialdemokraten.
Mölnbo konsumtionsförenings vårfest 1909
Konsumtionsföreningen i Mölnbo stod arbetarrörelsen nära och under de första decennierna bars den upp av arbetarnas engagemang men var partipolitiskt neutral. Kooperativa Förbundet hade nära kontakt med Socialdemokraterna och Per Albin Hansson deltog som talare på KF:s kongresser.
VERDANDI
Det fanns ett starkt motstånd mot superiet inom arbetarrörelsen.
Den 23/8 1908 bildar de i Mölnbo Verdandis loge 795 Förgät mig ej, Inför bygget av Folkets Hus köper logen 121 andelar i Folkets Park.
AGITATIONSTURNE
Sent på eftermiddagen, den 24 maj 1911 väntade 300 åhörare i Mölnbo när framtiden körde in i byn. Den kom i form av en röd bil av märket Mathis med röda vimplar och tre socialdemokratiska agitatorer – Kata Dalström, Carl N. Carleson och Hjalmar Gustafson. Ungdomsförbundet hade tagit ett djärvt grepp. En agitationsturné inför riksdagsvalet med automobil
Text framsida: Höj kampens fana I unga!
Text baksida: Nykterhet - Upplysning - Människovärde.Standaret finns idag på Runö.
Mortelfabriken 1911. Fr vänster Oskar, Hugo, John L, Sven, Sven A, V Carlsson, John F samt Lindkvist
Fagernäs väveri 1930.Fr. vänster Maja Skans, Linnea Lindholm, Maj Olsson, Anna Hjelm (kassör i den nybildade socialdemokratiska kvinnoklubben) Hilma Hellman, Påls Johanna och Gulli Lindholm (Warnander).
Arbetare vid Fredmarks såg 1925. Fr. vänster Verner Eriksson, Kalle Nilsson.Sågen var under många år en av Vårdinges största arbetsgivare
Arbetare vid Marmorbrottet, årtal okänt. De var tidigt politisk medvetna och tog initiativet att bilda en arbetarekommun
Rapport från Stenhuggarförbundets avdelning Nr 81 i Mölnbo
30 augusti 1909
Deltagande i striden 25
Organiserade 17
Oorganiserade 8
Får härvarande storstrejksutskott anhålla om hundra kronor
För avhjälpande av värsta nöden härstädes….....
Gustav Karlsson
Anneberg Mölnbo
Verdandi var fortfarande aktiva och kvar i Folkets Hus i början an 90-talet berättar makarna kenth och Lis Bruhn Linder som då var Verdandister.
Hilmer Pettersson kallad Hilmerpelle en av Folkparkens grundare får Lantarbetarförbundets veteranmedalj av Gunnar Sträng 1968 för sitt arbete i avdelning 125 Vårdinge.
På bilden från Hjortberga, 30-talet sitter Hilmer i främra raden längst till höger.
Främre raden från vänster Gunnar Wigholm, Hugo Bjur, Göte Andersson, Hilmer Pettersson ”Hilmer-Pelle”, Rad 2: Nils Lindkvist, Folke Karlsson, Oskar Andersson, Henrik Lind, Ruben Ålund, 10)Arne Bjur, 11)?Johansson, 12)Gunnar Eriksson, 13)Axel Johansson, 14)Edvard Göransson, Befallningsman Ture Larsson, Georg Johansson, Oskar Andersson, Klastorp och Oskar Andersson, Mejeribyggnaden
VAR SKA VI MÖTAS?
Februari 1910
Vårdinge kommuns nykterhetsföreningar får kommunalt bidrag – alla utom Verdandi.
I protest delar Verdandis medlemmar ut tidningen Socialdemokraten gratis för att påverka Mölnboborna att rösta på (S) i landstingsvalet.
I Mölnbo är de flesta medlemmar i Konsumtionsföreningen och organiserade i Socialdemokraterna, ett LO förbund eller Syndikalisterna. De behöver en lokal för att samlas och yttra sig fritt. Kata Dahlström är på plats för att organisera och möten organiseras då utomhus. En snickarbod utan uppvärmning mittemot nuv. Folkets Hus blir senare arbetarrörelsens första samlingslokal i Mölnbo.
24 maj startade agitationsturnen söderut Under första dagen besöktes Mölnbo och sedan Gnesta.
Tomten röjs och en dansbana köps av idrottsföreningen för 200 kr. Kompletteras med en biljettkiosk för dansen och bodar för övrig lförsäljning. Arbetarrörelsen i Mölnbo har nu en egen mötesplats och etablerar sig snabbt som en politisk kraft som utmanar högerpolitikerna i Vårdinges kommunfullmäktige.
Tecknen blir allt fler på att spanska sjukan är på tillbakagång och Folkparkens styrelse arbetar febrilt med planen att bygga ett Folkets Hus i Mölnbo.
Fylld av optimism påbörjas bygget 1920 men försäljningen av andelar ger inte förväntade inkomster och intäkter från dansbanan har i flera år varit mwe eller mindre obefintlig pga pandemin. 1920-talet präglas av hög arbetslöshet och ekonomisk kris och bygget står periodvis helt stilla.
Trots kassabrist anlitas ett bygglag och fodringsägarnas krav täcks av lån från Landssekretariatets Folkets Huslånefond med 5.000 kr. Lån från herr Rudolf Regnström 2.000 kr. Vårdinge kommun 3.000 kr. och ett lån från Vårdinge sjukkassa på 1.500 kr. Huset är nu efter drygt 2 år äntligen klart, men fortfarande återstår mindre målningsarbeten. I folkmun hos äldre sägs det att en hemlös konstnär som bodde i ett tält kallades in när Folkets Hus skulle dekorerades med symboler för arbetarnas olika organisationer. Skröna eller sant får vara osagt.
En vinterbild tagen många år senare ger en uppfattning om hur huset såg ut 1922. Inte mycket är förändrat men huset är kortare då scenen ännu inte är byggd, ingången på framsidans vänstra gaveln och fönstren är symmetriskt placerade på husets alla sidor.
Andelar á 10 kr. 1:a andelen i parken köps den 16 nov. 1916 av Gustav Karlsson i Anneberg och Gustav Lindkvist i Sandbrink. Arbetarekommunen köper samtidigt andelar till ett värde av 100 kr. Året efter, den tjugonde januari1917 registreras andelsföreningen hos länsstyrelsernas handelsregister. Namnet är Föreningen Folkets Park i Mölnbo U.P.A. Verksamhetsbeskrivning: Att inom Mölnbo stationssamhälle inköpa tomt, avsedd för folkmöten, friluftsfester och dylikt samt eventuellt senare därå uppföra byggnad avsedd för samma ändamål. 1919: börjar verksamheten ta fart. Styrelsen första uppgift blir att skaffa lagfart på tomten i föreningens eget namn samt låna pengar för att börja bygga.
Studiecirklarna i ABF och möjligheten att fritt läsa såväl böcker av arbetarförfattare som böcker av Marx var viktiga del av arbetarnars frigörelse och det var enskilda människors engagemang som banade väg för folkrörelsernas organiserade bildningsarbete
.
I Mölnbo hette eldsjälen Verner Eriksson. Här på bild från arbetet vid mortelfabriken. Han började redan som ung pojke arbeta på fabriken nere vid ån. De första arbetsåren fick han stå på en tom bitsockerlåda för att nå upp till maskinerna. Verner var eldsjälen bakom folkbildningen och ABF:s studiecirklar och byggde upp ett arbetarebiblioteket i Folkets Hus.
Studiecirklarna i ABF och möjligheten att fritt läsa såväl böcker av arbetarförfattare som böcker av Marx var viktiga del av arbetarnars frigörelse och det var enskilda människors engagemang som banade väg för folkrörelsernas organiserade bildningsarbete
.
I Mölnbo hette eldsjälen Verner Eriksson. Här på bild från arbetet vid mortelfabriken. Han började redan som ung pojke arbeta på fabriken nere vid ån. De första arbetsåren fick han stå på en tom bitsockerlåda för att nå upp till maskinerna. Verner var eldsjälen bakom folkbildningen och ABF:s studiecirklar och byggde upp ett arbetarebiblioteket i Folkets Hus.
Folkbilioteket vid väg 57
Arbetarebiblioteket
blev med tiden ett folkbibliotek där Verner var verksam i många år. 1972 fick han kommunens kulturstipendium för sina insatser.
Bakom Mölnbo kvartetten är filmduken uppspänd. Bilden är tagen innan scenen byggdes.Ett återkommande inslag var visning av målade glasplåta i en projektor kallad Camera Obscura.
Tecknen blir allt fler på att spanska sjukan är på tillbakagång och Folkparkens styrelse arbetar febrilt med planen att bygga ett Folkets Hus i Mölnbo.
Fylld av optimism påbörjas bygget 1920 men försäljningen av andelar ger inte förväntade inkomster och intäkter från dansbanan har i flera år varit mwe eller mindre obefintlig pga pandemin. 1920-talet präglas av hög arbetslöshet och ekonomisk kris och bygget står periodvis helt stilla.
Arbetarerörelsen anlitade kringresande biografdirektörer till sina möten redan innan Folkets Hus var byggt. I andelsboken finns en anteckning från 1916 "Intäkt 100 kr. från föreläsning och biograf"
Tomten röjs och en dansbana köps av idrottsföreningen för 200 kr. Kompletteras med en biljettkiosk för dansen och bodar för övrig lförsäljning. Arbetarrörelsen i Mölnbo har nu en egen mötesplats och etablerar sig snabbt som en politisk kraft som utmanar högerpolitikerna i Vårdinges kommunfullmäktige.
En stjärna föds
Keve Hjelm gör sitt första offentliga framträdande 1930 i Folkets Hus. Modern Anna Hjelm, kassör i den nybildade socialdemokratiska kvinnoklubben och väverska på spinneriet anlitar sonen Keve för underållning på klubbens kulturella aftnar.
Keve flyttar efter barndomen till Stockholm där han debuterar som skådespelare. Medverkarbl.a i Bo Widebergs Kvarteret Korpen.
En vinterbild tagen många år senare ger en uppfattning om hur huset såg ut 1922. Inte mycket är förändrat men huset är kortare då scenen ännu inte är byggd, ingången på framsidans vänstra gaveln och fönstren är symmetriskt placerade på husets alla sidor.
Trots kassabrist anlitas ett bygglag och fodringsägarnas krav täcks av lån från Landssekretariatets Folkets Huslånefond med 5.000 kr. Lån från herr Rudolf Regnström 2.000 kr. Vårdinge kommun 3.000 kr. och ett lån från Vårdinge sjukkassa på 1.500 kr. Huset är nu efter drygt 2 år äntligen klart, men fortfarande återstår mindre målningsarbeten. I folkmun hos äldre sägs det att en hemlös konstnär som bodde i ett tält kallades in när Folkets Hus skulle dekorerades med symboler för arbetarnas olika organisationer. Skröna eller sant får vara osagt.
Mölnbo konsumtions förenings julspel i ett nybyggt Hus. Lucia kom till Sverige 1927 och tidigast från 30-talet tog flickorna definitivt plats i julspelen men här saknas de. Banderollen "I hushållens tjänst" hänger framför biografteaterns filmduk.
Skuldsanering
Räntor och amorteringar är betungande och inkomsterna fortsatt små. I handkassan finns 24 kr. och 81 öre och på KF:s sparkassa 99 öre Skulden är nu 10.500 kr. Motsättningar mellan socialdemokrater och syndikalister verkar aldrig ta slut och börjar bli irriterande, en trötthet hos styrelsen har infunnit sig. Föreningens väljer 1926 Nils Holmberg som ordförande och som kassören Holger Karlsson, de bägge rensar ordentligt i finanserna som är katastrofala. Nils blir kvar som ordförande i nästan 50 år.
Kuriosa Det finns de som menar att Nils fortfarande vakar öve huset. Att de påtagligt känt hans närvaro och lukten av piptobaken.
Utökat nöjesprogram 1923 köps en mottagare. De ska sälja biljetter till Telegrafverket och Radioaktiebolagets försökssändningar. Mottagaren var försedd med radiorör som krävde ström så att de kunde ta emot på längre avstånd och ansluta en högtalare, vilket inte var möjligt med en billig kristallmotagare. Batteriet fick enligt uppgift en av Linus Eks söner ladda i skolan. Men då ordnade programtider saknades tvingades de så småningom sälja radion för att få tillbaka pengarna.
Det var vanligt att arbetarna inte fick köpa mark själva, utan köpet kunde gå genom en bulvan. Ofta byggde arbetarna själva på helger och kvällar eller under strejker. I Mölnbo köpte arbetarna marken 1916. Husbygget påbörjades 1920, väggar o tak är på plats -21 men kassabristen är uppenbar och året efter -22 var målningsarbetena inte färdiga. Huset i Mölnbo är Södertälje kommuns första och numera enda Folkets Hus.
Folkets Parks festkommitté 1916
.JPG?etag=W%2F%2216c6ea-1761a5e3008%22&sourceContentType=image%2Fjpeg&ignoreAspectRatio&resize=793%2B465&quality=85)
Politiken var aldrig långt borta. I bakgrunden till vänster står plakaten. Huset är ännu inte byggt. Orkestern är Mölnbokvartetten, fiol Åke Lindholm, trummor Algot Andersson, dragspel Kurt Andersson, banjo Eskil Pettersson. Festkommitterade, från vänster makarna Nilsson, Greta Widnrark, Alvar Gustavsson, Karl Lindholm, Rickard Melin, Nils Holmberg, Hugo Johansson, (mannen bakom dragspelaren okänd), Nils Ek, Linus Ek, Manfred Andersson, Greta Lindholm, Gudrun Andersson samt Axel Eriksson
Linus Ek, anställd vid Mölnbo järnvägsstation och invald i kommunfullmäktige för (S), nekas ledighet för att delta i ett kommunalt möte
Beslutet tas av den borgerlige stations-föreståndaren Carl Sundin. som hellre tog bestraffning än låta stationskarln gå på stämman.
.JPG?etag=W%2F%22ad85-176138f3cb8%22&sourceContentType=image%2Fjpeg&ignoreAspectRatio&resize=216%2B277&quality=85)
Linus Ek: Född 30 maj 1887 i Frustuna, Södermanlands län. Stationskarl i Mölnbo, senare ordförande i Arbetarekommun, Värdinge Kommunfullmäktige, Kommunnämnden och kommunstämman, landstingsman, ledamot av Öknebo vägstyrelse Vårdinge socken.
Föreningen Folkets Park i Mölnbo Besöksadress: Kvarnvägen 8. Faktura-adress: c/o Nygren Östra Norrängsvägen 6 153 60 Mölnbo
Tfn 070-315 29 83, Epost fhmolnbo@hotmail.se Hemsida: https://fhpmolnbo.se Org-nr 715600-0189 BG nr: 5625-5912
