VÅR HISTORIA

Folkets Parks festkommitté 1916

Politiken var aldrig långt borta. I bakgrunden till vänster står plakaten. Huset är ännu inte byggt. Orkestern är Mölnbokvartetten, fiol Åke Lindholm, trummor Algot Andersson, dragspel Kurt Andersson, banjo Eskil Pettersson. Festkommitterade, från vänster makarna Nilsson, Greta Widnrark, Alvar Gustavsson, Karl Lindholm, Rickard Melin, Nils Holmberg, Hugo Johansson, (mannen bakom dragspelaren okänd), Nils Ek, Linus Ek, Manfred Andersson, Greta Lindholm, Gudrun Andersson samt Axel Eriksson

Linus Ek: Född 30 maj 1887 i Frustuna, Södermanlands län. Stins och/eller stationsmästare i Mölnbo, senare ordförande i Arbetarekommun, Värdinge Kommunfullmäktige, Kommunnämnden och kommunstämman, landstingsman, ledamot av Öknebo vägstyrelse Vårdinge socken.

Andelar á 10 kr. 1:a andelen i parken köps den 16 nov. 1916 av Gustav Karlsson i Anneberg och Gustav Lindkvist i Sandbrink. Arbetarekommunen köper samtidigt andelar till ett värde av 100 kr. Året efter, den tjugonde januari 1917 registreras andelsföreningen hos länsstyrelsernas handelsregister. Namnet är Föreningen Folkets Park i Mölnbo U.P.A. Verksamhetsbeskrivning: Att inom Mölnbo stationssamhälle inköpa tomt, avsedd för folkmöten, friluftsfester och dylikt samt eventuellt senare därå uppföra byggnad avsedd för samma ändamål. 1919: börjar erksamheten ta fart. Styrelsen första uppgift blir att skaffa lagfart på tomten i föreningens eget namn samt låna pengar för att börja bygga.

I Mölnbo är de flesta medlemmar i Konsumtionsföreningen och organiserade i Socialdemokraterna, ett LO förbund eller Syndikalisterna. De behöver en lokal för att samlas och yttra sig fritt. Kata Dahlström är på plats för att organisera och möten organiseras då utomhus. En snickarbod utan uppvärmning mittemot nuv. Folkets Hus blir senare arbetarrörelsens första samlingslokal i Mölnbo.

Konsumtionsföreningen stod arbetarrörelsen nära och under de första decennierna bars den upp av arbetarnas engagemang men var partpolitiskt neutral. Kooperativa Förbundet hade nära kontakt med Socialdemokraterna och Per Albin Hansson deltog som talare på KF:s kongresser.

Mölnbo konsumtionsförenings vårfest 1909

Nykterhetslogen Förgät mig ej
Det fanns ett starkt motstånd mot superiet inom arbetarrörelsen.
Den 23/8 1908 bildar de i Mölnbo Verdandis loge 795 Förgät mig ej, Inför bygget av Folkets Hus köper logen 121 andelar i Folkets Park.

AGITATIONSTURNE
Sent på eftermiddagen, den 24 maj 1911 väntade 300 åhörare i Mölnbo när framtiden körde in i byn. Den kom i form av en röd bil av märket Mathis med röda vimplar och tre socialdemokratiska agitatorer – Kata Dalström, Carl N. Carleson och Hjalmar Gustafson. Ungdomsförbundet hade tagit ett djärvt grepp. En agitationsturné inför riksdagsvalet med automobil

24 maj startade agitationsturnen söderut Under första dagen besöktes Mölnbo och sedan Gnesta.

Text framsida: Höj kampens fana I unga!
Text baksida: Nykterhet - Upplysning - Människovärde.

Standaret finns idag på Runö.

10-talet: Stenhuggarnas fackförening är Mölnbos näst största och även den mest radikala. En majoritet av stenhuggare från Marmorbrottet och Mortelfabriken bildar 1908 Mölnbo Arbetarekommun. Lantarbetarna i Vårdinge är många fler men de är egendomslösa och har svårt att organisera sig på grund av godsägarnas motstånd. Anställda på järnvägen, trärbetarna vid sågen och textilarbetarna i Fagernäs väveri mfl. har också fackkliga avdelningar.i Mölnbo.

Mortelfabriken 1911. Fr vänster Oskar, Hugo, John L, Sven, Sven A, V Carlsson, John F samt Lindkvist

Fagernäs väveri 1930.Fr. vänster Maja Skans, Linnea Lindholm, Maj Olsson, Anna Hjelm (kassör i den nybildade socialdemokratiska kvinnoklubben) Hilma Hellman, Påls Johanna och Gulli Lindholm (Warnander).

PIONJÄRTIDEN 1890-1920

Folkparken och senare Mölnbo Folkets Hus byyggdes av arbetarrörelsen för att de skulle ha någonstans att mötas och diskutera sina angelägenheter. Då hade de varken mötesfrihet eller verklig yttrandefrihet. De fackligoch politiskt organiserade arbetarna fick inte hyra lokaler, eftersom de var socialister och betraktades som samhällsomstörtare. Därför bildade de som i Mölnbo en folkparkförening som började med att samla in pengar och köpa mark att bygga på.

Det var vanligt att arbetarna inte fick köpa mark själva, utan köpet kunde gå genom en bulvan. Ofta byggde arbetarna själva på helger och kvällar eller under strejker. I Mölnbo köpte arbetarna marken 1916. Husbygget påbörjades 1920, väggar o tak är på plats -21 men kassabristen är uppenbar och året efter -22 var målningsarbetena inte färdiga. Huset i Mölnbo är Södertälje kommuns första och numera enda Folkets Hus.

Arbetare vid Fredmarks såg 1925. Fr. vänster Verner Eriksson, Kalle Nilsson.Sågen var under många år en av Vårdinges största arbetsgivare

Arbetare vid Marmorbrottet, årtal okänt. De var tidigt politisk medvetna och tog initiativet att bilda en arbetarekommun

Rapport från Stenhuggarförbundets avdelning Nr 81 i Mölnbo
30 augusti 1909

Deltagande i striden 25

Organiserade 17

Oorganiserade 8

Får härvarande storstrejksutskott anhålla om hundra kronor

För avhjälpande av värsta nöden härstädes….....

Gustav Karlsson
Anneberg Mölnbo

Verdandi var fortfarande aktiva och kvar i Folkets Hus i början an 90-talet berättar makarna kenth och Lis Bruhn Linder som då var Verdandister.

Hilmer Pettersson kallad Hilmerpelle en av Folkparkens grundare får Lantarbetarförbundets veteranmedalj av Gunnar Sträng 1968 för sitt arbete i avdelning 125 Vårdinge.

På bilden från Hjortberga, 30-talet sitter Hilmer i främra raden längst till höger.

Främre raden från vänster Gunnar Wigholm, Hugo Bjur, Göte Andersson, Hilmer Pettersson ”Hilmer-Pelle”, Rad 2: Nils Lindkvist, Folke Karlsson, Oskar Andersson, Henrik Lind, Ruben Ålund, 10)Arne Bjur, 11)?Johansson, 12)Gunnar Eriksson, 13)Axel Johansson, 14)Edvard Göransson, Befallningsman Ture Larsson, Georg Johansson, Oskar Andersson, Klastorp och Oskar Andersson, Mejeribyggnaden

VAR SKA VI MÖTAS?

Köp av mark
Oktober 1916 köper Linus Ek och Oscar Johansson en tomt av Mälarprovinsernas Egnahem för 600 kr. Målet är att bygga ett Folkets Hus men de är försiktiga, talar inte högt om planen. Att köpa en tomt för att bygga ett hus åt arbetarrörelsen kan väcka ”ont blod”.

Tomten röjs och en dansbana köps av idrottsföreningen för 200 kr. Kompletteras med en biljettkiosk för dansen och bodar för övrig lförsäljning. Arbetarrörelsen i Mölnbo har nu en egen mötesplats och etablerar sig snabbt som en politisk kraft som utmanar högerpolitikerna i Vårdinges kommunfullmäktige.

Pandemin klingar av

Tecknen blir allt fler på att spanska sjukan är på tillbakagång och Folkparkens styrelse arbetar febrilt med planen att bygga ett Folkets Hus i Mölnbo.

Fylld av optimism påbörjas bygget 1920 men försäljningen av andelar ger inte förväntade inkomster och intäkter från dansbanan har i flera år varit mwe eller mindre obefintlig pga pandemin. 1920-talet präglas av hög arbetslöshet och ekonomisk kris och bygget står periodvis helt stilla.

Trots kassabrist anlitas ett bygglag och fodringsägarnas krav täcks av lån från Landssekretariatets Folkets Huslånefond med 5.000 kr. Lån från herr Rudolf Regnström 2.000 kr. Vårdinge kommun 3.000 kr. och ett lån från Vårdinge sjukkassa på 1.500 kr. Huset är nu efter drygt 2 år äntligen klart, men fortfarande återstår mindre målningsarbeten. I folkmun hos äldre sägs det att en hemlös konstnär som bodde i ett tält kallades in när Folkets Hus skulle dekorerades med symboler för arbetarnas olika organisationer. Skröna eller sant får vara osagt.

Arbetarerörelsen anlitade kringresande biografdirektörer till sina möten redan innan Folkets Hus var byggt. I andelsboken finns en anteckning från 1916 "Intäkt 100 kr. från föreläsning och biograf"

Underhållning & skuldsanering

FH BRINNER
1956, brinner Folket Hus, elden får fäste i vaktmästarbostadens garderob. Mölnbos brandkår som även är de som är aktiva i föreningen, räddar huset. Delar av pärlspånten i taket, läktaren samt lägenheten skadas. Interiören täcks med masonit.

Fotbolls-VM visas i TV 1958 och Mölnbo Bios publiksiffror sjunker om möjligt ännu mer. Undantaget är filmeer med Åsa-Nisse. Bio-Pelle har det kämpigt och många biografer har redan lagts ner.

30-talet:

Tiden med kringresande biografdirektörer är snart över.

Folkets Park i Mölnbo saknade medel att köpa en egen projektor Tidigare hade Nils Pettersson från flen kallad Bio Pelle visat film i Folkets Hus med en Bauer projektor monterad på en bred tjock planka. Många av de platser som Bio Pelle ambulerande visade film på körde senare även Jean Andersson från Vagnhärad på med sina portabla 35 mm Kinofa Kinoboxar. Biografen i Mölnbo byter nu regelbundet ägare och namn och kan först 1958 driva bion i egen regi.

1939 - 1958
Nils Gustav "Bio-Pelle" Pettersson i Flen
Bio Pelle hade fått i uppdrag av nybildade Folkets Hus centralkommitté i Stockholm att stödja Folkets Hus föreningarna så de kan driva biograferna i egen regi. Pettersson besökte för detta ändamål en rad föreningar i Sörmland bland annat den i Mölnbo.
Vilket helt oväntat ledde till att samtliga Folkets Hus biografer som besökts nu arrenderas av honom själv..

Bakgrunden var en pågående strid mellan Folkets Hus central kommitté och Sveriges Biografägareförbund i Stockholm. Folkets Hus ville starta en biografkedja i egen regi kallad Folkbiografer, vilket Biografägareförbundet försökte hindra. De ville inte bli av med lönsamma arrenden av FH-biografer och Bio-Pelle tog bokstavligen parti för Biografägareförbundet.

Bio-Pelle född var i Vadsbro började 1924 inom biografbranchen som föreståndare. 1936 drev han sina Scandiabiografer på 17 platser i Sörmland, däribland Trosa, Stallarholmen, Tystberga, Björnlunda, Hölö, Mölnbo, Vadsbro, Vrena, Stjärnhov, Lästringe, Barva, Jönåker och Flen.

Bio-Pelle var också föreståndare för Flens park och ordförande i folkparksföreningen. Blev även Flens ABF-avdelnings första ordförande samt ledamot i Folkparkernas centralstyrelse.

1936 Elof Johansson "Bio-Elof" i Hälleforsnäs
Biografteatern byter namn till Ideal. Antal platser utökats till
150. Bio-Elof hade en omfattande verksamhet i Sörmland och
förutom Mölnbo och Hälleforsnäs visar Bio-Elof även film i Bettna,
Enhörna, Hållsta,Råby, Skebokvarn, Torsvalla, Vagnhärad och Öknaby. Filmerna beställs vid besök i Stockholm och visas runt på Bio-Elofs alla biografer.

En stjärna föds

Keve Hjelm gör sitt första offentliga framträdande 1930 i Folkets Hus. Modern Anna Hjelm, kassör i den nybildade socialdemokratiska kvinnoklubben och väverska på spinneriet anlitar sonen Keve för underållning på klubbens kulturella aftnar.
Keve flyttar efter barndomen till Stockholm där han debuterar som skådespelare. Medverkarbl.a i Bo Widebergs Kvarteret Korpen.

En vinterbild tagen många år senare ger en uppfattning om hur huset såg ut 1922. Inte mycket är förändrat men huset är kortare då scenen ännu inte är byggd, ingången på framsidans vänstra gaveln och fönstren är symmetriskt placerade på husets alla sidor.

Mölnbo konsumtions förenings julspel i ett nybyggt Hus. Lucia kom till Sverige 1927 och tidigast från 30-talet tog flickorna definitivt plats i julspelen men här saknas de. Banderollen "I hushållens tjänst" hänger framför biografteaterns filmduk.

Bakom Mölnbo kvartetten är filmduken uppspänd. Bilden är tagen innan scenen byggdes.Ett återkommande inslag var visning av målade glasplåta i en projektor kallad Camera Obscura.

Studiecirklarna i ABF och möjligheten att fritt läsa såväl böcker av arbetarförfattare som böcker av Marx var viktiga del av arbetarnars frigörelse och det var enskilda människors engagemang som banade väg för folkrörelsernas organiserade bildningsarbete
.
I Mölnbo hette eldsjälen Verner Eriksson. Här på bild från arbetet vid mortelfabriken. Han började redan som ung pojke arbeta på fabriken nere vid ån. De första arbetsåren fick han stå på en tom bitsockerlåda för att nå upp till maskinerna. Verner var eldsjälen bakom folkbildningen och ABF:s studiecirklar och byggde upp ett arbetarebiblioteket i Folkets Hus.

Perioden fick sitt namn efter Per Albin Hanssons folkhemstal 1928. Socialdemokraterna sitter vid makten i Sverige och i Mölnbo ska Folkets Hus och Parken ska vara öppen för alla. Socialdemokraterna är reformister och vill att alla klasser ska mötas. Men kommunisterna paroll är klass mot klass och de strider även mot varandra, ibland tom. bokstavligen.

Perioden inleddes med svåra ekonomiska kriser. Oroligheter på arbetsmarknaden ledde till skotten i Ådalen, då fem människor sköts ihjäl av militären när de tågade i en fredlig demonstration från Frånö Folkets Park till Lunde Folkets Hus.

1920 bildade socialdemokratiska kvinnoklubbar riksföreningen SSKF.
Kata Dahlström uppmanade tidigt kvinnorna i Mölnbo att ansluta sig men de ansåg sig tillräckligt engagerade i bygget av Folkets Hus och det skulle dröja ända till 1930 innan klubben bildades. Bild på en av kvinnoklubbens fester i Folkets Hus, troligen 30 tal.

Arbetarebiblioteket
blev med tiden ett folkbibliotek där Verner var verksam i många år. 1972 fick han kommunens kulturstipendium för sina insatser.

40-talet: Under 30-talet ökade biobesöken i Mölnbo kraftig. En trend som fortsatte under andra världskriget och beredskapsåren för att ha sin topp på 40-talet. 1945 förlänger arbetarna huset för att få en scen och biografen moderniserar med en AGA Baltic rörförstärkare. Politiskt är tanken såväl lokal som centralt att Folkets hus ska var bygdens kulturcentrum. Ett centrum för bygdens folkliga kultur. Huset självt skulle stå där som ett vittnesbörd om, vad arbetarklassen kunde, när den ville. Gangsterfilmerna skulle ut och istället skulle film visas, som skänkte ungdomarna avkoppling, glädje och visioner av en ljusare och fredligare framtid. Teater, ungdomar, olika föreningars möten – alla skulle samlas i folkets hus.

1922-1930
Liljemark & Holmberg i Vagnhärad
Folkets hus biografen har en en fast arrendator. Dock saknas bakgrundsdata om Liljemark och Holmberg och när de började visa film i Mölnbo men 1930 är de registrerade som biografägare i Folkets Hus och 100 sittplatser finns de enligt förteckningen över Sveriges biografer det året.

Dockan som snälla tanter gav som tröst vid eldsvådan till vaktmästerns dotter Monica.

SSU i Mölnbo under sin storhetstid på mitten av 40-talet.

Folkets Park tar över bion
Alla vill se TV och Bio Pelle från Flen ger upp. Folkparkens styrelse tar nu över driften och biografen får heta Mölnbo Bio Från 1958 ingår också Mölnbos bio i riksföreningen Folkets Hus biografkedja, Folkbiografer, Just den kedja som var tanken att Bio-Pelle skulle organisera 1938.

Folkbilioteket vid väg 57

Skuldsanering
Räntor och amorteringar är betungande och inkomsterna fortsatt små. I handkassan finns 24 kr. och 81 öre och på KF:s sparkassa 99 öre Skulden är nu 10.500 kr. Motsättningar mellan socialdemokrater och syndikalister verkar aldrig ta slut och börjar bli irriterande, en trötthet hos styrelsen har infunnit sig. Föreningens väljer 1926 Nils Holmberg som ordförande och som kassören Holger Karlsson, de bägge rensar ordentligt i finanserna som är katastrofala. Nils blir kvar som ordförande i nästan 50 år.

Kuriosa Det finns de som menar att Nils fortfarande vakar öve huset. Att de påtagligt känt hans närvaro och lukten av piptobaken.

Debatt med knytnävar

Gustav Karlsson i Björkebo var strejkledaree1909 för stenarbetarna i Marmorbrotte.1932 han en kommunistisk arbetarekommun som engagerade ett 20-tal Kilbommare (efter namnet på partiledaren Kihlbom)

Gustav blev också vaktmästare i Folkets Hus där han den 8 april 1934 anordnade ett medlemsmöte med partiledaren Kilbom. Inträdet var 35 öre- men mötet saboterades av tillresta Stalintrogna sk, Sillénkommunister som ville göra upp med, som de ansåg vara revisionister i Mölnbo. Enligt uppgift utbröt slagsmål

En Bauer Sonolux med öppna dörrar och uppmonterad överkassett. Såldes i Sverige av Aga-Baltic. Om det var denna eller en betydligt tyngre vanlig 35 mm projektor som Bio Pelle monterat på plankan är inte klarlagt.

Nils Pettersson från flen kallad Bio Pelle

Johan Gustav Karlsson född 1875-06-24 i Klara församling i Stockholm. Död 1942-03-14

gravsatt på Vårdinge kyrkogård.

Bosatt i Björkebo Mölnbo nuvarande Alpvägen. En av hans söner var Karl Evert Henry Karlsson känd som enbart Karl Evert i Mölnbo han bodde många år vid Fagernäs.

Foto på Björkebo där Karl Evert med fru Ellen står till vänster. Det gamla paret är kanske Karl Everts mamma och pappa

1934-09-06 Notering i partiledaren Kilboms kalender -Mölnbo 100 pers, Kollekt 6 kr diskussion med Sillenare

Sedlighetens väktare

Förutom statens biografcensure fanns en tid i Mölnbo då barn oavsett filmens åldergräns inte fick gå ensam på sena föreställningen kl 19:30. De skulle ha en ”målsman” med. En bisarr regel, som skolans lärare Ture Rundqvist hittat på. ”Målsman” kunde vara vilken vuxen över 15 år som helst men som skulle, enligt regeln, se till att den unge biobesökaren återfördes till sitt hem efter bion. Regeln försvann dock snabbt då barnen lärde sig att ”ragga" rätt målsman.

Ture Rundkvist i sampråk med syster Mia Götlind utanför Folkets Hus. Åhörare är Bertil Guststavsson och Karlsson i Karlsro.

Okänd forograf 1939:Droskägare Allan Johansson från Adolfsro och Graneskog har skjutsat dansbandet Meteor från Nykvarn till folketspark i Mölnbo. Från vänster Allan Johansson, Gunda Karlsson, Sven Gustafsson, Sven Rådstöm, Birger Lönndal, Rune Kindell.

Karl Kilbom mannen i mitten med glasögon, återvände 1938 till fadershuset, socialdemokratin och blev en nyckelperson inom Folkets Hus biograf verksamhet Folkbiografer.

Utökat nöjesprogram 1923 köps en mottagare. De ska sälja biljetter till Telegrafverket och Radioaktiebolagets försökssändningar. Mottagaren var försedd med radiorör som krävde ström så att de kunde ta emot på längre avstånd och ansluta en högtalare, vilket inte var möjligt med en billig kristallmotagare. Batteriet fick enligt uppgift en av Linus Eks söner ladda i skolan. Men då ordnade programtider saknades tvingades de så småningom sälja radion för att få tillbaka pengarna.

Fr. vänster Dora Gustavsson (ledare) Ingeborg Eriksson, Anna Pettersson. lngeborg Eriksson, Anna Pettersson, Ingeborg Zettervall, Elsa Jansson, Anna Larsson, Elsa Gustavsson, Hanna Eriksson, , Märta Fahlén, Hilma Johanssori och Hilma Karlsson

60-talets slut
Gösta Lundin, Mölnbos starke man tar 1969 initiativ till att flytta Arbetsmarknadsstyrelsen, barack på Rosendalsvägen till Folkets Hus. Men Vårdinge som då är en egen kommun saknar pengar och Lundins plan är att Vårdinge kommun inför kommunsammanslagningen med Järna 1970 ska skjuta kostnader framför sig till fram tills sammanslagningen är ett faktum.

Filmbranschen gör desperata försök att konkurrea med TVn genom att lansera storfilmer i spektakulära bildformat och Mölnbo Bio investerar i nya objektiv och bredare duk för det nya formatet Cinemascope.

Folkets Hus anslagstavla på Konsum i Mölnbo 1959 Affischer gör reklam för storfilmen Mara Maru med Errol Flynn och Rut Roman

Under 50 talets sista år flyttar Mölnbo gymnastikförening sin verksamhet till Folkets Hus på initiativ av Dora Gustavsson och Björn Eriksson. MGF bildar även ett revygäng i Folkets Hus.

I dörröpningen står gymnastikföreningens plint

FH Investeringar tas över av Järna kommun
Folkparkens styrelse är offensiv och ansluter huset till V/A nätet, bygger en vattentoalett inomhus, tegeltaket byts ut mot plåt. Eldsjälar bakom förändringen är främst Arne Vallenö och Vicke Wigholm som bildar ett radarpar fram till mitten av 70-talet. Inköpen finansieras utan att behöva ta Iån då Kommunens ekonomi är god tack vare sammanslagningen med Järna och Ytterjärna kommun.

Gösta Lundin argumentar för Vårdinges behov i Järnas Kommunfullmäktige. Så biografen kan fortsatt drivas att lönsamheten försvunnit. Träbänkarna ersätts med stoppade biofåtöljer i röd manchester, köpta på ett konkursanbud i Nyköping.

Okänt dansband (60-tal) poserar framför Folkets Hus nygamla biofotöljer i röd manchester.

Eldsjäl för kultur och gymnastik
En kvinna som brinner för kulturen är Dora Gustavsson. När gubbarna vill diskuterar praktiska frågor som cykelställ läser gärna Dora en dikt, Allt medans gubbarna suckar högljutt.

Dora är utbildad på Lillsveds gymnastikhögskola och är orförande i gymnastikföreningen. Hon leder också husmorsgymnastiken på dansbanan. Flera av litogtafierna av Albin Amelin som hänger i A-salen är skänkt av Dora och och hennes man.

Tomma hus konkurser och kommunreformer
Under 70-talet börjar förutsättningarna att förändras för Industrin och därmed även de fackförbunden som utgjort stommen i folketshus- och parkernas existens. Folkets Hus Biograferna har fått skamfilade rykten och den föråldrad teknik avskräckte publiken. I Järna Nykvarn och Södertälje tar kommunen över Folkets Husen. och Folkparken i Rosenlund blir mark åt en bostadsrättsförening.

Mölnbo Bio visar inte längre film för konstens skull – man exploaterar lusten att gå på bio för att få pengar att driva verksamheten. Repertoaren består från 60-talet fram till första halvan av 70-talet av repiga B-filmer och gladporr. Svenska skådespelare syns flitigt i de repiga filmerna på Mölnbo Bio.

I kommunens minsta ort gällde det att hitta en verksamhetsform som kunde tillgodose allas behov och önskemål och att få vi-känslan kunde växa sig stark. Att åter bli ett centrum för bygdens folkliga kultur. En milstolpe på vägen var självklart den digitala biografen och direktsända operaföreställningar blev också en del av vägen för att få till stånd en digitalisering..Nolltaxa för föreningslivet, öppen förskola och senare en ungdomsgård har varit andra.

Kvar i Södertäljes fd folkpark står en byst av Hjalmar Branting vilken ursprungligen kom från Södra Folkparken i Stockholm. Bysten är gjord av skulptören Adolf Jonsson och den hade på 1920-talet kostat 7500 kronor och de flesta, som besökte parken i Midsommarkransen hade skänkt en slant vid inköpet för att alla skulle komma ihåg Hjalmar Branting.

Efter en brand och konkurs 1927 skänktes bysten i sin tur av Folkets Park i Midsommarkransen till Södertäljes nyöppnade Folkpark. Kan tyckas att de styrande i Södertälje efter den parkens konkurs borde ha donerat bysten till kommunens sista Folkets Hus dvs den i Mölnbo istället för att låta den stå kvar.

Läs mer om statyn i Södertäljes fd Folkpark i Carin Önnestams Krönika: På statyjakt efter Midsommarkransens Hjalmar Branting

Kulturpolitiska visioner tonas ner

Förvaltare och förnyare strider om vad som ska prioriteras. Björn Å Eriksson, föreningens ordf hör till de senare. Han är radikal, kommer från Vilhelmina och är inte rädd att ta strid för att förändra.

I vågorna av förändringar säger biografmaskinisten med kort varsel
upp sig. Tyvärr har lärlingen inte lärts sig att skarva ihop filmpaketens alla filmrullar till en då Mölnbo Bio bara har en projektor. Efter en rad av avbrott för varje ny akt ger lärlingen upp och Eric Nygren med son får nu lära sig ett nytt yrke, biografmaskinstens.

Eric Nygren är kassör och skriver 1976 en jubileumsskrift till parkens 70 årsjubileum

Eric och sonen Per-Eric alias Pelle tar med stöd av föreningens nya ordf Lars Lundgren över biografen och satsar på kvalitetsfilm, filmfestivaler och Bio Kontrast. Publiken börjar återvända. De får ekonomiskt stöd och kan byta ut biografstolarna från 1959 mot nya röda på hjul med bekväm stoppning. Filminstitutet ger också stöd till ny teknik och den gamla AGA Baltic projektorn bytas ut mot en ny som klarar alla format men ljudet är fortfarande mono. Men misstag sker som när ordförande Lars och kassören Eric fäller en stor björk över taket på Folkets Hus.

Fotografiet av Pelle Nygren är taget av Kjell Carlsson 1970.

Biografen teknik är oförändrad sedan förra bions ägare. Ljudet är fortfarande mono och kommer från en rörförstärkare, lampan ljus är en öppen ljusbåge (svetslåga) mellan två kolstavar.

1979: Länstidningen uppmärksammar att FH biografmaskinist / vaktmästare avtäckt en handmålad list från 20:talet med naivt målade symboler av fackföreningarnas emblem.. Masoniten får dock sitta kvar på övriga väggar.

Per-Eric "Pelle" Nygren - Spolning av film

Eric Nygren - Målning och reparation av nödutgång

Den stora filminspelningen

Staffan Hildebrand väljer 1984 Mölnbo Folkets Hus som inspelningsplats för filmen ”Rosen” som får sin väldspremiär på Mölnbo Bio. Handling: En ort i Mellansverige har sett sina bästa dagar. Arbetslöshet är ett av de största problemen man brottas med. Byggmästaren presenterar ett projekt för det socialdemokratiska kommunalrådet. Han vill bygga ett jättelikt shoppingcenter där den gamla Folkets Hus-byggnaden ligger. Det enda motståndet är kvinnoklubben och några ungdomar.

Medverkande
Göran Klintberg
Lars Amble
Margreth Weivers
Ulf Brunnberg
Anki Lindén
Christer Söderlund
Louise Raeder
Gus Dahlström
Johan Berg
K.G. Berglund
Gösta Engström
Peter von Gegerfelt
Christer Melén

Jonny
Ove
Sara
Alexander
Monica
Sven
Pia
Erik

Trots att filmen inte blir en publiksuccés lyfter den Folkets Hus verksamhet på 80-talet.
Men 38 år senare inför husets 100 års jubileum svärtas minnet av inspelningen ner då Hildebrand erkänner sexuella övergrepp mot små pojkar.

Komikern och skådespelaren Gösta Engström är under inspelningen scenograf och allt i allo. Han tar fram husets ursprungliga pärlspånt med sin vackra imitation av ädelträ och sneda kvadratiska rutor. Efter filminspelningen täcks målningen åter över.

90 tal: Upprustning av parken, dansbanan, byte av tak på fd. AMS-baracken och 85 års jubileum

Radarparet Björn Eriksson och Sven Gustavsson bygger upp dansbanan inför jubileumsfesten

Elen förstärks så Eldkvarn kan använda Folkets Hus som replokal

Eric Nygren och son gjort sitt, lämnar över skötseln av Mölnbo Bio och huset till Kenth Gustafsson.

Folkets hus kören sjunger på 85 år jubilumet 1996 FOTO: Sune Eriksson fd. vaktmästare

1985 (sannolikt senare) hyr Eldkvarn FH under en vecka för att repa inför en stor turné. I villkoret för hyran ingår en offentlig repetition för Mölnbos ungdomar. För att klara av Eldkvarns teknik förstärks elen.

På 80-talet var Kajsa Grytt och Plura Jonsson ett av musikbranschens mest omtalade par och självklart blir Kajsa Grytt och Malena Jönsson från fd. punkbandet Tant Strul (upplöst 1985) Eldkvarns förband vid Eldkvarns spelning i Mölnbo Folkets Hus. Foto från Kajsas bok "Boken om mig själv".

2000 tal:
Johanna Hofring bildar 2002 Kulturföreningen Tripoli och anordnar under ett par år sommarbio och filmfestivaler. På repourtaren står experiment och Art-Filmer. Johanna Hofring sätter återkommande under flera år Mölnbo på kartan genom sina olika projekt.

Johanna Hofring

Ann-Charlotte Wallén

2003: Biografens första kvinnliga maskinist o föreståndare Ann-Charlotte Wallén tecknar ner bions historia och kämpar för att hålla filmvisningen vid liv.. Men kostnaderna är höga och underskotten växer.

MÖLNBO BIO LÄGGS NER
2006: Eldsjälen Ann-Charlotte Wallén har flytta till Christchurch, Nya Zeeland. Kenth Gustafsson till Gnesta och Johannas filmfestivaler är bara ett minne blott. Folkets Parks styrelse beslutar att lägga ner Mölnbo Bio

EU projekt räddar bion

2010 är Pelle Nygren tillbaka och påbörjar ett projekt för att om möjligt starta bion på nytt.

Han söker och får EU stöd från Leader till en förstudie för att kunna öppna biografen men motgångar väntar. I januari 2011 har värmen i maskinrummet stängts av för att spara på oljan. Vattenrören sprängs och all teknik och inredning vattenskadas. Sven-Olof Eklund från styrelsen och Pelle Nygren påbörjar nu ett nytt maskinrum på läktaren.

Maskinrummet i det gamla köket är 2010 orört och en tidskapsel från 1988. På bilden demonterar Pelle Nygren bions gamla monoförstärkare för att flytta upp tekniken till läktaren.

Maskinrummet o köket blir nu en biljettkiosk

Läktaren byggs om till maskinrum

Bio lampan tänds
2013: En Monsterfilm Festival med en enkel videoprojektor. från nya maskinrummet. Huvudnumret är Lumiers stumfilm "Resan till månen" och Duon Son 'a Lumiere som spelar elektroakustisk musik framför vita duken. Öppningen blir minst sagt en succé.

Inför nyåret 2014 lånarPelle Nygren en digital biograf- projektor av riksföreningen Folkets Hus och Parker och förvånade Mölnbobor strömmar i mängde till bion för att titta på julhelgens filmpremiärer.

2 av de filmer som premiärvisades med lånad projektor Bägge blev kassasuccér

Festen är över, EU-pengarna är slut

2015: Den hyrda projektorn är återlämnad Istället satsa pår lobbyverksamhet och att skapa uppmärksamhet för att få stöd till en egen digital bioprojektor. För att skapa uppmärksammhet livesänder Pelle Nygren opera på Södertäljes stadsscen i samarbete med Peter Taberman på Estrad.

Egen projektor?
Pelle Nygrens arbete med ansökningar och uppmärksamheten från de livesända operorna i Södertäljes stadshus som arrangeras av Folkets Park i Mölnbo sätter även den nerlagda bion i Mölnbo på kartan.

Filminstitutet och Södertälje kommun ger ett bidrag på en halv miljon kronor till digitalisering av Biografen. Det är tänkt att projektorn ska ”turnera” i kommunen så fler kan få tillgång till en bio. Så blir det inte, projektorn lämnar aldrig maskinrummet i Mölnbo.

Folkparken väcks ur sömnen

Nicklas Lindström, musiker från Strängnäs som tillsammans med sina musikerkollegor engagerade sig i folkparken mellan 2012 & 2017

Bilarna på parkeringevar en del av Nicklas evenemang.

Nicklas Lindström spelar rockenroll i parken med kompisat och en rad kända artister och väcker minst sagt den sovande Folkparkscenen till liv under några år.

2018: Riksorganisationen Folkets Hus och parker fyller 125 år och huset och Mölnbo bio fyller om 4 år 100..

LT:s Eldsjälspris En pampig cermoni på Marenplanen i Södertälje 21:a aug, Del av juryns motivering: "Med energi och envishet har Pelle Nygren och styrelsen för Folkets park i Mölnbo bevisat, att antal bosatta på orten inte sätter några hinder för kulturen och vad som är möjligt ....". Mellan LT:s konfrencier och Nygren står Pelles klasskamrat Peter Taberman som varit aktiv sedan barnsben i Södertäljes Folkets Hus numera Stadsscenen Estrad och enda kvarvarande biograf i Södertälje stad.

NYA DRIFTSTOPP projektorn åter trasig. Till råga på allt höjd skatten på biobiljetter. Nytt kretskort från Amerika är beställt men tack vare lånad teknik rullar filmvisningarna utan avbrott denna gång. Filmägarna avskaffar filmkopior all film skickas nu via nätet in i projektorn. Föreningen bygger om projektorn för egna medel för att slippa alla driftstopp pga den undermåliga tekniken. Biografen ansluts till ytterligare ett nytt istributionsnätverk. Folkets Bios "FILMDIST" ett digitalt nätverk för oberoende film.

TRASIG PROJEKTOR & INSTÄLLD TURNE
2015: Kulturarbetare i Södertälje undrar varför den nya digitala projektorn är kvar i Mölnbo? De hade förväntat sig en turné. Mölnbo Bio har dessutom driftstopp eftersom den nya projektorn är sönder.Garantin gäller och nya kretskort skickas så smånigom från Amerika.

Ett bakslag, Nicklas Lindströms rock'n'roll picnick i parken har somnat in.

Men bion utökas med en kortfilmfestival på årets kortste dag och morgonbio med knattefilm till förskolan.

2019: Tekniken har stått stilla sedan investeringen i en ny projektor 2014. Filmduken från 50 talet är nu mer gul än vit och ridån har rasat. På kommundelsnämnden sista möte i december beslutar de att ge hälften av de medel som krävs för att byta duk och ersätta ridån med en ridåliknande inramning av filmduken. Filminstitutet har tidigare gett en mindre summa i samma syfte men de sista medlen saknas. Den egna budgeten räcker dock till att byta ytterdörrarna som gjort sitt.

Publikarbetet går desto bättre och besök av filmens regissör blir ett återkommande inslag. Först ut är dokumentärfilmaren Pia Johansson med publiksamtal och sina två dokumentärfilmer, "Samefolk" och "Snön är alltid vit på Landsort". Därefter kommer till visningen av "Kungen av Atlantis" producenten Soni Jorgensen och filmens Samuel, Simon Settergren. I anslutning till Harry Martinson-sällskapets årshögtid som bla firades på Mölnbo Bio kom regissörerna bakom filmatiseringen av Harry Martinsons Aniara, Pella Kågerman och Hugo Lilja. I decmeber kom Maj Wechselmann till sin film "Moa Martinson Landsmodern".

Dokumentärfilmaren Pia Johansson

Soni Jorgenson och Simon Settergren med kamrat

Pella Kågerman och Hugo Lilja med son.

Maj Wechselmann och Lars Gogman från styrelsen.

Helena Hildur W. och filmens regissör, Gunilla Bresky.

2020-talet:
På bion inleds årtiondet med en dokumentärfilm om författaren Sara Lidman ”Sara med allt sitt väsen”. Med på visningarna är Saras guddotter Helena Hildur W. från Mölnbo och filmens regissör, Gunilla Bresky från Luleå. Ett par månader senare bryter en pandemi ut. Viruset skrämmer och på bion sitter få besökare långt ifrån varandra. För att Pandemisäkra filmvisningarna sätt avståndsmarkering, barriär och hostskydd i kassan upp. Allt för att besökare ska kunna hålla distans.

men det hjälper inte och Folkets Hus avslutar biosäsongen redan i mars. Under hösten kan äntligen filmduk och ridån bytas ut och maskinrumet byggas om. A-salen målas och bion får nu 7 ljudkanaler för filmljudet.

Testkörning av nya filmduken som nu hisssa upp framför scenen med en motor.

Under jubileums året 2022 fortsätter renoveringen som är kostsam men möjlig då Södertälje kommun nu årligen avsätter medel för underhåll av bygdegårdar och Folkets Hus i Mölnbo.

I några veckor möts biopubliken av förspikade fönster. De renoveras med samma teknik som när de tillverkades. Nu ska de hålla i 100 år till.

FÖRNYELSE

Upprustning av ett folktomt hus

Pandemin minskar under sommaren 2020 och bion öppnar åter i november i ett nyrenoverat hus med premiär på filmen om miljöaktivisten Greta Thunberg. En rad filmklassiker har bokats för att hylla året då Folkets Hus började byggas men samma vecka begränsar regeringen publika evenemang till 8 personer och uppmanar folk att hålla sig hemma. Pandemin ökar och alla filmer bokas av, bion stängs återigen den 25/11. Husets möteskalender är tom då hyresgästerna ställt in samtliga möten. Ungdomsgården i huset, Fredagsgården håller nu enbart aktiviteter utomhus.

Men upprustningen fortsätter på alla håll och kanter i ett folktomt hus. Under hösten kan äntligen filmduken och ridån bytas ut och maskinrumet byggas om. A-salen målas och bion får nu 7 ljudkanaler.

IMPOPULÄRT BESLUT HOS VACINATIONSMOTSTÅNDARE

I december -21 ökar pandemin och i januari krävs biobesökarma på intyg om vaccinnation. Beslutet möts av ilska från vaccinacionsmotståndare, Gränsen för privata sammankomster är 20 personer men huset är ändå tomt då alla fester och möten är avbokade.Men den 9 februari häver regeringen restriktionerna och publiken strömmar åter till

September och filminspelning
Tove Styrkes, en arrtist spelar in sin nya video - Start Walking. Även om huset och statisterna bara är med i 3 sekunder är inslaget uppskattat. Det har inte varit filminspelning vid Folkets Hus sedan 1996.

Reklam för Telia 1966
https://youtu.be/kIauTMwVTR0

Rosen 1984 https://youtu.be/FNk6Uw_FgkQ

Det ideella arbetet med biografen har i sedan 2012 drivit av tre eldsjalar från Folkparkens styrelse. Björn, Svempa ocg Pelle. I folkmun kallad "gubbarna på bion". Sakta men säkert föryngras nu gruppen på Mölnbos bio.

Folkets Hus får 2023 för 1:a gången en neonskylt och skylten Mölnbo Folkets Park i masonit byts ut mot bokstäverna Folkets Hus i metall. En ramp för rörelsehindrade har tillkommit.

Rosanna Orrevad Lövgren bions yngtsta eldsjäl

Konga Folkets Hus kassör Nils Holmqvist till vänster visar Mölnbo Bios 2:e biografmaskinist Lars Gogman det allra hemligaste, maskinrummet.

Eva Bäckman ser till att allt fungear och att insläppet flyter problemfritt

Henrietta Kirslund blir Mölnbo Bios 2:a kvinnliga biografmaskinist och föreståndare. Johan Åström till höger är också certifierad och Mölnbo Bio har2024 5 maskinister

Folkets Hus uppgraderas

Den nya styrelsen har mycket att göra. Isoleringen i husets är dålig likaså fönstren i den gamla AMS baracken. Boverket och Vårdinge-Mölnbo kommundelsnämnd ger 2025 grönt ljus för ett ordentligt bidrag. Folkets Park måste dock bidra med egna medel.

Projektledare är Patrik Waldenström från Nådhammar. Han är duktig på energifrågor, ger stöd vid ansökningar och hjälper till helt ideellt. Han har bland annat styrt Folkets Hus luftvärmepumpar så att de fungerar så optimalt som möjligt och har även kopplat in en styrning av oljepannan.

Efter 13 år år utan kvinnligt inflytande i Folkparkens styrelse kliver de in från bio gruppen, som från mars 2024 består av 4 kvinnor och 4 män. Omställningen skapar dramatik bland männen på årsmötet.
Ett varmt tack till Henrietta Kirslund, Eva Bäckman, Helena Hildur W och Ingrid Waldenström som tog modet att kliva in.

Per Urnban Österman sköter allt från biljetter, projektorn till strålkaste vid regibesök

Oljepanna kvar

Det finns fler saker att göra framöver. Det finns visserligen tre luftvärmepumpar men den gamla delen som byggdes för drygt 100 år sedan, har fortfarande oljepanna kvar så när det är riktigt kallt om vintern klarar de inte av att hålla en normal rumstemperatur. De måste få förstärkning av oljepannan. Då gäller det att komma ihåg att starta pannan 30 minuter innan bion börjar, och sedan inte heller glömma bort att stänga av den när filmen är slut.

Barackens misskötta 2-glas fönster ska nu bytas till nya 3-glas

I november 2024 lämnade föreningen in en ansökan in till Boverket om att få bidrag till energieffektivisering, främst genom tilläggsisolering av tak och utbyte av alla gamla fönster i barackdelen. Föreningen har ansökt om 105 000 kronor från Boverket. Under förutsättning att ansökan skulle gå igenom bestämde kommundelsnämnden natt den skjuter till lika mycket pengar. Föreningen bidrar sedan själva med 70 000, då det krävs drygt 300 000 totalt för att göra de energiförbättringar som behövs.

2025 Sven Gustavsson har gått i pension och Folkets Park anstäler Mats Östling som vaktmästare. Mats har en mängd idéer och kunnande. som Folkets Park nu kommer att få nytta av.

Start o stopp sker numera via den den teknik och de appar som Waldenström installerat.

Kvar är också Pelle Nygren

I samband med att Mölnbodagen 2024 avslutades sa Pelle Nygren att han skulle trappa ner och lämna åtagandena inom Föreningen Folkets Park bakom sig.
Det har han väl också gjort ... åtminstone på papperet. 2025 Han är inte längre med i styrelsen. Men när det är dagbio för pensionärer står han i maskinrummet och är alltid med sin fru när hon städar FH, så han kommer väl aldrig ut ur huset på riktigt. Utöver att vara biograf maskinist, är han med i valberedningen och fortfarande insatt i föreningens förehavanden.