Folkets Park

Föreningen Folkets Park i Mölnbo UPA

Vår Historia

Folkets Parks festkommite anno 1919

 

Ett axplock av årtal ur Föreningen Folkets Parks historia.

Föreningen Folkets Park i Mölnbo utan personligt ansvar är en partipolitiskt obunden förening men Folkets Parks arbetarklassprägel har varit entydig, i synnerhet under dess tidigaste historia som sammanfaller med tiden för arbetarnas politiska mobilisering. Årtalen och händelserna bygger på information från min pappa Eric och från äldre Mölnbobor som varit engagerad inom arbetarerörelsen.  /Pelle Nygren

 

1908-1915: Stenarbetarnas är den största och mest aktiva fackföreningen i Mölnbo. Även lantarbetarna liksom järnvägsmannaförbundets har stora avdelningar i Mölnbo. De flesta är medlemmar i Socialdemokraterna eller Syndikalisterna och de behöver en föreningslokal. Kata Dahlström är på plats för att organisera textilarbetare.
Det finns gott om textilarbeterskor nere vid bommulls-spinneriet med sina 80 vävstolar.En snickarbod utan uppvärmning, repslageriet mittemot nuv. Folkets Hus blir arbetarrörelsens första samlingslokal i Mölnbo.

 

1916: Andelar  sälj á 10 kr/st och 1:a andelen köps den 16 nov. av Gustav Karlsson i Anneberg och Gustav Lindkvist i Sandbrink. Arbetarekommunen köper också andelar till ett värde av 100 kr. I andelsboken noteras att medeln kommer från överskott av partiets föreläsningar och biografvisningar (troligen utomhus). Den 13 oktober kan äntligen Linus Ek och Oscar Johansson köpa en tomt av Mälarprovinsernas Egnahem för 600 kr. Målet är att bygga ett Folkets Hus men de är försiktiga, talar inte högt om planen eller senare om köpet. Att köpa en tomt för att bygga ett hus åt arbetarrörelsen kan väcka ”ont blod”.

 

1917: Tjugonde januari registreras andelsföreningen hos länsstyrelsernas handelsregister. Namnet är Föreningen Folkets Park i Mölnbo U.P.A. Verksamhetsbeskrivning: Att inom Mölnbo stationssamhälle inköpa tomt, avsedd för folkmöten, friluftsfester och dylikt samt eventuellt senare därå uppföra byggnad avsedd för samma ändamål.

 

1919: Verksamheten börjar ta fart. Styrelsen första uppgift blir att skaffa lagfart på tomten i föreningens eget namn samt låna pengar för att börja bygga. Tomten röjs och en dansbana köps av idrottsföreningen för 200 kr. Arbetarrörelsen i Mölnbo har nu en offentlig mötesplats och etablerar sig snabbt som en politisk kraft som utmanar högerpolitikerna i Vårdinges kommunfullmäktige.

 

1920 - 1921: En styrelse fylld av optimism påbörjar bygget av Folkets Hus. Men frivilligt arbete och försäljning av andelar och intäkter från dansbanan Biografteatern räcker inte långt. Bygget står dessutom periodvis stilla så trots kassabrist anlitas ett bygglag.


1922: Skulderna täcks nu av ett lån från Landssekretariatets Folkets Huslånefond på 5 000 kr. och lån från herr Rudolf Regnström på 2 000 kr. Av Vårdinge kommun 3 000 kr och av ett ytterligare lån från Vårdinge sjukkassa på 1 500 kr.  Äntligen är huset klart men viss målning återstår.

 

1923: Underhållningen på Biografteatern kompletteras med en radioapparat men då inga ordnade programtider finns säljs den snabbt. Räntor och amorteringar är betungande och inkomsterna fortsatt små. I handkassan finns 24 kr. och 81 öre och på KF:s sparkassa 99 öre. Motsättningar mellan socialdemokrater och syndikalister börjar bli irriterande och en trötthet hos styrelsen har infunnit sig. Skulden är nu 10500 kr. 

 

1925: Bio-Pelle i Flen, en biografdirektör som driver en kedja av biografer på landsorten övertar filmvisningarna i Folkets Hus. Bio-pelle låter installera en AGA projektor, i en tillbyggnad vid sidan av köket.Filmerna har blivit längre och då filmrullarna inte ryms på ett filmhjul erbjuds köp av förtäring vid byte av filmrullar.

 

1926: Föreningens nya ordf. Nils Holmberg och kassören Holger Karlsson rensar i finanserna. Nils blir kvar som ordförande i nästan 50 år.

 

1927: Ljudfilmen gör entré, maskinisten Severin hämtar till en början ljudet som grammofonskivor på Mölnbo station. Senare ersätts stenkakorna av ett ljudspår på filmen.

 

1937: Anna Hjelm, kassör i den nybildade socialdemokratiska kvinnoklubben engagerar sin son Keve då kvinnoklubben ska ha kulturella aftnar.

 

1945: Biografen moderniseras med en AGA Baltic rörförstärkare och den enda uppvärmningen i salongen, en järnkamin på bakre väggen ersätts med centralvärme.

 

1956: Foto-Kalle börjar sälja TV i butiken vid järnvägsstationen, den fd Mjölkcentralen.

 

1956: Det brinner, Mölnbos brandkår som till stora delar är synonymt med de som är aktiva i föreningen, räddar huset. Delar av pärlspånten i taket, läktaren samt lägenheten skadas. och all inredning täcks med masonit.

 

1958: Fotbolls-VM visas i TV och Mölnbo Bios publiksiffror sjunker dramatiskt.


1959: Folkets Hus ansluts till V/A nätet och får en vattentoalett inomhus. Tegeltaket byt mot plåt. Träbänkarna i biografen ersätts med stoppade manchesterfåtöljer, som inköpts på ett konkursanbud i Nyköping. Biografutrustningen övertas av föreningen från Bio Pelle i Flen som gett upp då han förlorat större delen av publiken till Televisionen.

 

1960-1975: Gösta Lundin, Mölnbos ”starke man” tar initiativ till att föreningen ska överta en AMS barack för skoghuggare, vilken flyttas till Folkets Hus baksida. Repertoaren på Mölnbo Bio består ofta av repiga B-filmer och gladporr från Danmark. De flesta filmerna är från Danmark och Ole Søltoft spelar den manliga huvudrollen. Ett av undantagen är kassasuccén Cleopatra (1963) med Elizabeth Taylor i huvudrollen. En av de få gånger trycket på biljetter är hårt vilket kräver extra stolar för att alla ska få plats. Men ridån går bokstavligen ner nr maskinisten kommer ut och meddelar att filmen är 70 mm. bred och inte passar i projektorn. 


1976-1978: Biografmaskinisten har sagt upp sig och lärlingen har inte hunnit lära sig att skarva ihop filmrullarna till projektorns stora filmhjul. Efter paus nr 5 gör publiken uppror och lärlingen han kommer aldrig tillbaka. Eric Nygren och sonen Pelle tar över och satsar på kvalitetsfilm, filmfestival och publiken börjar återvända. Får stöd för att byta ut de begagnade biografstolarna från 1959 mot nya med bekväm stoppning på hjul. Filminstitutet ger också stöd så den gamla AGA projektorn kan bytas ut mot en ny Erneman som klarar både 16 och 35 mm. Men ljudet är fortfarande mono.

 

1979: En handmålad list från 20:talet täcks av. Full med symboler för fackföreningarna. Men masoniten får sitta kvar på väggarna.

 

1984: Staffan Hildebrand väljer Folkets Hus som inspelningsplats för filmen ”Rosen” som får sin väldspremiär i Mölnbo. Komikern och skådespelaren Gösta Engström tar under inspelningen fram den ursprungliga pärlspånten med sin vackra imitation av ädelträ och sneda kvadratiska rutor. Efter filminspelningen täcks målningen åter över.

 

1988: Eric Nygren och sonen Pelle har gjort sitt, lämnar över Bion till nye  biografföreståndaren Kent Gustavsson.

 

2002: Johanna Hofring bildar Kulturföreningen Tripoli och anordnar under ett par år sommarbio och filmfestival. På repourtaren står experiment och Art-Filmer. Johanna Hofring sätter återkommand Mölnbo på kartan under flera år.


2003: Bions första kvinnliga maskinist o föreståndare Ann-Charlotte Wallén tecknar ner bions historia och hänger på väggen. Underskottet växer, få eller ingen går längre på bio

 

2006: Maskinisten har flyttat till Christchurch i Nya Zeeland och Biografföreståndaren bor nu i Gnesta. Föreningen lägger biografen i malpåse.

 

2010: Eric Nygren är borta men sonen är tillbaka och vill se om det är möjligt att få tillbaka publiken. Maskinrummet är i exakt i samma skick som när han lämnade 1988. Får EU stöd från Leader till en förstudie för att se vad som är möjligt.

 

2011: Januari och fimbulvinter, maskinrummet och all teknik  vattenskadas när vattenrören i maskinrummet sprängs av kylan. Sven-Olof Eklund och Pelle Nygren bygger under hösten upp ett nytt maskinrum på läktaren. Nystarten firas med en Monsterfilm Festival som visas med en enkel videoprojektor. Huvudnumret är Lumiers stumfilm "Resan till månen" och Duon Son 'a Lumiere som spelar elektroakustisk musik framför vita duken. Öppningen blir minst sagt en succé. Vid årsskiftet hyrs en digital biografprojektor av Folkets Hus och Parker och en förvånade Mölnbobor fyller upp bänkarna för att titta på julhelgens filmpremiärer.

 

2012: Bion ekar tomt. Den digitala projektorn är återlämnad och EU pengarna från Leader är slut. Lobbyverksamhet påbörjas för att kunna köpa en egen digital bioprojektor. För att skapa uppmärksammhet livesänder föreningen opera i Södertäljes stadshus, på Estrad. En samverkan med musikern Nicklas Lindström påbörjas och de artister han engagerar under de kommande åren väcker Folkparken till liv.

 

2014: Anslkningar och uppmärksamheten leder till att Filminstitutet och Södertälje kommun ger ett bidrag på en halv miljon kronor. Södertälje kommun vill dock att projektorn ska kunna ”turnera” på fler platser men Mölnbo ska vara den fasta punkten.

 

2015: Kulturarbetare i Södertälje protesterar mot att den nya digitala projektorn är kvar på Mölnbo Bio, som dessutom har driftstopp då projektorn har gått sönder. Garantin gäller och nya kretskort ska skickas från Amerika.

 

2016: Mölnbo Bios projektor är återigen trasig. Till råga på allt höjd skatt på biobiljetter. Nya kretskort är åter beställda men tack vare lånad teknik rullar filmvisningarna ändå igång på nytt. Filmägarna beslutar att avskaffa filmkopior på hårddisk och all film skickas nu via bredband in i projektorn.

 

2017: Föreningen bygger om projektorn för egna medel för att slippa driftstopp pga den undermåliga tekniken. Biografen är nu ansluten till ytterligare ett nytt distributionsnätverk. Folkets Bios "FILMDIST" för oberoende film.

 

2018: Folkets Hus och parker fyller 125 år. Mölnbo Bio fyller snart 100 år. Styrelsen fortsätter att förbättra biografen Fönster och dörrar behöver bytas. Drömmen är också att återställa biografens inredning och måleriet till 20-talet look. Samt att åter få igång rock'n'rollen i folkparken, som nu har somnat in.


2019: Inte mycket har hänt sedan investeringen i en ny projektor 2014. Filmduken från 50 talet är mer gul än vit och ridån har rasat. På kommundelsnämnden sista möte i december beslutar de att ge hälften av de medel som krävs för att byta duk och återställa ridån. Filminstitutet har gett en mindre summa i samma syfte men de sista medlen saknas. Den egna budgeten räcker dock till att byta ytterdörrarna som gjort sitt.

I år är filmarbetarna ett återkommande inslag vid visningen av deras filmer. Först ut är dokumentärfilmaren Pia Johansson med publiksamtal och sina två dokumentärfilmer, "Samefolk" och "Snön är alltid vit på Landsort". Därefter gästades bion när "Kungen av Atlantis" visades, av producenten Soni Jorgensen och filmens Samuel, Simon Settergren. I anslutning till Harry Martinson-sällskapets årshögtid som bla firades på Mölnbo Bio kom regissörerna bakom filmatiseringen av Harry Martinsons Aniara, Pella Kågerman och Hugo Lilja. Sist ut var Maj Wechselmann med filmen "Moa Martinson Landsmodern". 



2020: En pandemi bryter ut, viruset skrämmer alla och på Mölnbo bio har vi handsprit vid kassan, kaffet och på toaletten. Spritar av kortläsare, disken, kaffebryggaren, handtag och andra ytor. Vi tar mot få besökare som sitter långt ifrån varandra. Regeringens beslutet om begränsning av publik är 500 personer. Vår kapacitet är 80 personer men vi stänger ändå.

  

Folkets Hus och Park i Mölnbo

Besök: Kvarnvägen 8 Post: Baldersvägen 3, 153 60 Mölnbo.

Telefon: 0158-60092 070-2930408 Epost: fh.molnbo@telia.com