Föreningen Folkets Park i Mölnbo UPA

Vår historia

Folkets Parks festkommitte. I  bakgrunden till vänster står plakaten, politiken var aldrig lång borta. Orkestern är Mölnbokvartetten, fiol Åke Lindholm, trummor Algot Andersson, dragspel Kurt Andersson, banjo Eskil Pettersson. Festkommitterade, från vänster makarna Nilsson, Greta Widnrark, Alvar Gustavsson, Karl Lindholm, Rickard Melin, Nils Holmberg, Hugo Johansson, (mannen bakom dragspelaren okänd), Nils Ek, Linus Ek, Manfred Andersson, Greta Lindholm, Gudrun Andersson samt Axel Eriksson

PIONJÄRTIDEN 1890-1920

FOLKETS HUS OCH FOLKETS PARKER BYGGDES AV ARBETARRÖRELSENS MEDLEMMAR, för att de skulle ha någonstans att mötas och diskutera sina angelägenheter. Då hade de varken mötesfrihet eller verklig yttrandefrihet. De fackligt eller politiskt organiserade arbetarna fick inte hyra lokaler, eftersom de var socialister och betraktades som samhällsomstörtare. Därför bildade de en byggnadsförening, en folketshusförening eller som i Mölnbo en folkparkförening som började med att samla in pengar och köpa mark att bygga på. 

Det var vanligt att arbetarna inte fick köpa mark själva, utan köpet kunde gå genom en bulvan. Ofta byggde arbetarna själva på helger och kvällar eller under strejker. Det första självbyggda huset var Malmö Folkets Hus, som invigdes 1893. Redan 1890 hade arbetarna i Kristianstad invigt sitt Folkets Hus, en ombyggd snickeriverkstad. I Mölnbo köpte arbetarna marken 1916 och huset började de bygga 1920 och det stod klart 1922 och är Södertälje kommuns första och numera enda Folkets Hus.

10-talet: Stenhuggarnas fackförening är Mölnbos näst största och även den mest radikala. En majoritet av stenhuggare från Marmorbrottet och Mortelfabriken bildar 1908 Mölnbo Arbetarekommun. Lantarbetarna i Vårdinge är många fler men de är egendomslösa och har svårt att organisera sig på grund av godsägarnas motstånd. Anställda på järnvägen, trärbetarna vid sågen och textilarbetarna i Fagernäs väveri mfl. har också fackkliga avdelningar.i Mölnbo.

Mölnbo konsumtionsförenings vårfest 1909

Konsumtionsföreningen stod  arbetarrörelsen nära och under de första decennierna bars den upp av arbetarnas engagemang men var partpolitiskt neutral. Kooperativa Förbundet hade nära kontakt med Socialdemokraterna och Per Albin Hansson deltog som talare på KF:s kongresser.

Arbetare vid mortelfabriken 1911. Fr vänster Oskar, Hugo, John L, Sven, Sven A, V Carlsson, John F samt Lindkvist

Arbetare vid Fagernäs väveri 1930.Fr. vänster Maja Skans, Linnea Lindholm, Maj Olsson, Anna Hjelm (kassör i den nybildade socialdemokratiska kvinnoklubben) Hilma Hellman, Påls Johanna och Gulli Lindholm (Warnander).

Arbetare vid Fredmarks såg 1925. Fr. vänster Verner Eriksson, Kalle Nilsson.Sågen var under många år en av Vårdinges största arbetsgivare

Linus Ek: Född 30 maj i Frustuna, Södermanlands län. Järnvägsman. Senare ordförande i Värdinges Kommunfullmäktige, Kommunnämnden och kommunstämman, landstingsman, ledamot av Öknebo vägstyrelse Vårdinge socken.

Andelar á 10 kr.  1:a andelen köps den 16 nov. 1916 av Gustav Karlsson i Anneberg och Gustav Lindkvist i Sandbrink. Arbetarekommunen köper samtidigt andelar till ett värde av 100 kr. Året efter, den tjugonde januari 1917 registreras andelsföreningen hos länsstyrelsernas handelsregister. Namnet är Föreningen Folkets Park i Mölnbo U.P.A. Verksamhetsbeskrivning: Att inom Mölnbo stationssamhälle inköpa tomt, avsedd för folkmöten, friluftsfester och dylikt samt eventuellt senare därå uppföra byggnad avsedd för samma ändamål. 1919: börjar erksamheten ta fart. Styrelsen första uppgift blir att skaffa lagfart på tomten i föreningens eget namn samt låna pengar för att börja bygga.

De flesta arbetare i Mölnbo är medlemmar i Konsumtionsföreningen och organiserade i Socialdemokraterna eller Syndikalisterna. De behöver en lokal där de kan samlas och yttra sig fritt. Kata Dahlström är på plats för att organisera och möten organiseras då utomhus.
En snickarbod utan uppvärmning mittemot nuv. Folkets Hus blir senare arbetarrörelsens första provisoriska samlingslokal i Mölnbo.

Missbruk av sprit var utbrett och det fanns ett starkt motstånd mot superiet inom arbetarrörelsen. Den 23/8 1908 bildar de i Mölnbo Verdandis loge 795 Förgät mig ej, Inför bygget av  Folkets Hus köper logen 121 andelar i Folkets Park.
Standaret finns idag på Runö.

En bild tagen innan avfärden  från Stockholm till Mölnbo
Sent på eftermiddagen, den 24 maj 1911 väntade 300 åhörare i Mölnbo när framtiden körde in i byn. Den kom i form av en röd bil av märket Mathis med röda vimplar och tre socialdemokratiska agitatorer – Kata Dalström, Carl N. Carleson och Hjalmar Gustafson. Ungdomsförbundet hade tagit ett djärvt grepp. En agitationsturné inför riksdagsvalet med automobil 

24 maj startade agitationsturnen söderut Under första dagen besöktes Mölnbo och sedan Gnesta. 

Text framsida: Höj kampens fana I unga!
Text baksida: Nykterhet - Upplysning - Människovärde.

Köp av mark i kvarteret Haga
Oktober 1916 köper Linus Ek och Oscar Johansson en tomt av Mälarprovinsernas Egnahem för 600 kr. Målet är att bygga ett Folkets Hus men de är försiktiga, talar inte högt om planen. Att köpa en tomt för att bygga ett hus åt arbetarrörelsen kan väcka ”ont blod”.

Tomten röjs och en dansbana köps av idrottsföreningen för 200 kr. Kompletteras med en biljettkiosk för dansen och bodar för övrig lförsäljning. Arbetarrörelsen i Mölnbo har nu en egen mötesplats och etablerar sig snabbt som en politisk kraft som utmanar högerpolitikerna i Vårdinges kommunfullmäktige.

20-talet: En styrelse fylld av optimism påbörjar 1920 bygget av ett Folkets Hus men Spanska sjukan stoppar upp och försenar.  Försäljningen av andelar ger inte den förväntade inkomsten och intäkter från dansbanan är obefintlig pga pandemin. 1920-talet präglas av hög arbetslöshet och ekonomisk kris och bygget står periodvis helt stilla.

Trots kassabrist anlitas  ett bygglag och fodringsägarnas krav täcks slutligen av lån från Landssekretariatets Folkets Huslånefond med 5.000 kr. Lån från herr Rudolf Regnström 2.000 kr. Vårdinge kommun 3.000 kr. och ett lån från Vårdinge sjukkassa på 1.500 kr. Huset är nu efter drygt 2 år äntligen klart, men fortfarande återstår dock mindre målningsarbeten. I folkmun hos äldre sägs det att en hemlös konstnär som bodde i ett tält kallades in när Folkets Hus skulle dekorerades med symboler för arbetarnas olika organisationer. Skröna eller sant är osagt.

Kringresande biografdirektörer anlitades av arbetarerörelsen till sina möten redan innan Folkets Hus var byggt. I andelsboken finns en anteckning från 1916 "Intäkt 100 kr. från föreläsning och biograf"

1956, brinner Folket Hus, elden får fäste i vaktmästarbostadens garderob. Mölnbos brandkår som även är de som är aktiva i föreningen, räddar huset. Delar av pärlspånten i taket, läktaren samt lägenheten skadas. Interiören täcks med masonit. Fotbolls-VM visas i TV 1958 och Mölnbo Bios publiksiffror sjunker om möjligt ännu mer. Undantaget är filmeer med Åsa-Nisse. Den sk. biodöden närmar sig och Bio-Pelle har det kämpigt många biografer har redan lagts ner. Folkparkens styrelse är offesiv och ansluter huset till V/A nätet och bygger en vattentoalett inomhus, tegeltaket byts dessutom mot plåt. Eldsjälar bakom förändringen är främst Arne Vallenö och Vicke Wigholm som bildar ett radarpar fram till mitten av 70-talet. Inköpen finansieras utan att behöva ta Iån.

30-talet:

Tiden med kringresande biografdirektörer är över och biografteatern i Mölnbo byter nu regelbundet ägare och namn.

  • 1930 Liljemark & Holmberg i Vagnhärad arrenderar sedan
    några år Mölnbos biografteater. 100 platser är registrerade i
    förteckningen över Sveriges biografer samma år.


  • 1939 Nils Gustav Pettersson "Bio-Pelle" i Flen driver nu biografen i Mölnbo under namnet Skandia fram till 1958 då folkparksföreningen tar över. Bio-Pelle född i Vadsbro började 1924 inom biografbranchen som föreståndare. 1936 blev han egen företagare och drev bla Scandiabiografer på 17 platser i Sörmland, däribland Trosa, Stallarholmen, Tystberga, Björnlunda, Hölö, Mölnbo, Vadsbro, Vrena,  Stjärnhov, Lästringe, Barva, Jönåker och Flen. Bio-Pelle var också föreståndare för Flens park och ordförande i folkparksföreningen. Blev även Flens ABF-avdelnings första ordförande och ledamot i  Folkparkernas centralstyrelse i Stockholm.



  • 1936 Elof Johansson "Bio-Elof" i Hälleforsnäs arrenderar Mölnbos
    Biografteater och byter namn till Ideal. Antal platser har utökats till 150 med
    smala träbänkar. Bio-Elof har en omfattande verksamhet i Sörmland. Idealbiograferna visade film i Hälleforsnäs, Bettna, Enhörna, Hållsta,Råby, Skebokvarn, Torsvalla, Vagnhärad, Mölnbo och Öknaby. Filmerna beställdes vid besök i Stockholm eller i hemmet och visades runt på Bio_elofs alla biografer.


En stjärna föds

Keve Hjelm gör sitt första framträdande i Mölnbo Folkets Hus 1930. Modern Anna Hjelm, kassör i den nybildade socialdemokratiska kvinnoklubben och väverska på spinneriet anlitar Keve för underållning på klubbens kulturella aftnar.


Keve flyttar efter barndomen till Stockholm där han debuterar som skådespelare. Medverkarbl.a i Bo Widebergs Kvarteret Korpen. 

En vinterbild tagen många år senare ger en uppfattning om hur huset såg ut 1922. Huset är kortare då scenen inte är byggd, ingången på framsidan är på vänster sida av gaveln och fönstren är symmetriskt placerade på husets alla sidor.

Underhållning, studier och skuldsanering

Mölnbo konsumtions förenings julspel i ett nybyggt Hus. Lucia kom till Sverige 1927 och tidigast från 30-talet tog flickorna definitivt plats i julspelen men här saknas de. Banderollen "I hushållens tjänst" hänger framför biografteaterns filmduk. 

Räntor och amorteringar är betungande och inkomsterna fortsatt små. I handkassan finns 24 kr. och 81 öre och på KF:s sparkassa 99 öre Skulden är nu 10.500 kr. Motsättningar mellan socialdemokrater och syndikalister tar aldrig slut och börjar bli irriterande, en trötthet hos styrelsen har infunnit sig. Föreningens väljer 1926  Nils Holmberg som ordförande och som kassören Holger Karlsson, de bägge rensar ordentligt i finanserna som är katastrofala. Nils blir kvar som ordförande i nästan 50 år.

Bakom Mölnbo kvartetten är filmduken uppspänd. Bilden är tagen innan scenen byggdes

Nils Holmberg

Kuriosa Det finns de som menar att Nils fortfarande vakar över föreningen och huset efter sin död. Att de påtagligt har känt hans närvaro i huset och lukten av hans piptobak.

Studiecirklarna i ABF och möjligheten att fritt läsa  såväl böcker av arbetarförfattare som böcker av Marx var viktiga del av arbetarnars frigörelse och det var enskilda människors engagemang som banade väg för folkrörelsernas organiserade bildningsarbete.
I Mölnbo var eldsjälen mannen på bilden, Verner Eriksson. Han
började som ung pojke arbeta på Mortelfabriken nere vid ån. De första arbetsåren fick han stå på  en tom bitsockerlåda för att nå upp till maskinerna. Verner var eldsjälen bakom folkbildningen och ABF studiecirklar och byggde upp ett arbetarebiblioteket i Folkets Hus.

FOLKHEMSPERIODEN 1928 - 1976

PERIODEN FICK SITT NAMN efter Per Albin Hanssons folkhemstal 1928. Den omfattar tiden fram till mitten av 1970-talet, det vill säga den tid då socialdemokraterna satt vid makten i Sverige 1932–1976. Folkets Hus och Folkets Parker var öppna för alla; där skulle alla klasser mötas.


Men tidsperioden inleddes med svåra ekonomiska kriser. Oroligheter på arbetsmarknaden ledde till skotten i Ådalen, då fem människor sköts ihjäl av militären när de tågade i en fredlig demonstration från Frånö Folkets Park till Lunde Folkets Hus.

1920 bildade socialdemokratiska kvinnoklubbar riksföreningen SSKF.
Kata Dahlström uppmanade kvinnorna i Mölnbo att ansluta sig men de ansåg tillräckligt  engagerade i bygget av ett hus och det skulle dröja till 1930 innan klubben bildades i Mölnbo. Bilden på Mölnbo SSKF är troligen från 30 talet.

Arbetarebiblioteket blev med tiden ett folkbibliotek där Verner var verksam i många år. För sina insatser fick han 1972 kommunens kulturstipendium.

40-talet: 1945 förlänger arbetarna huset för att få en scen och BIO-Pelle moderniserar biografen med en AGA Baltic rörförstärkare. Den enda uppvärmningen i salongen, en järnkamin på bakre väggen ersätts med centralvärme. Under hela 1930-talet ökade biobesöken i Mölnbo kraftigt. Denna trend fortsatte även under andra världskriget och beredskapsåren för att ha sin topp det här åren.

50-talet: Carl "Foto-Kalle" Jansson säljer TV inför Olympiska vinterspelen 1956 i Italien. Vid butikens skyltfönster nere vid Mölnbo järnvägsstation skockas nyfikna. Filmbranschen gör desperata försök att slå ut TVn genom att lansera storfilmer i spektakulära bildformat scinemascope. Bio-Pelle investerar i nya objektiv och bredare duk för de nya formaten. Men publiken sviker och drömmer om att kunna köpa en TV. 

Kommunens ekonomi är god tack vare sammanslagningen med Järna och Ytterjärna kommun och Gösta Lundin argumentar för Vårdinges behov i Järnas Kommunfullmäktige. Så när Bio-Pelle ger upp 1959 kan folkparkens styrelse ta över trots att lönsamheten försvunnit. Träbänkarna ersätts med stoppade biofåtöljer i röd manchester, köpta på ett konkursanbud i Nyköping.och Skandia döps om till Mölnbo Bio.

Okänt dansband  poserar framför Folkets Hus nya biofotöljer.

Biografteatern som till en början arrenderas ut till resande biografdirektörer kompletteras 1923 med en radioapparat. Men då inga ordnade programtider finns säljs den snabbt.

60-talet: Gösta Lundin, Mölnbos ”starke man” tar initiativ till att flytta Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS barack på Rosendalsvägen till baksidan av Folkets Hus..

Mölnbo Bio visar nu sällan film för konstens skull utan mest för intäkter – man exploaterar lusten att gå på bio för att kunna ge studiecirklar och föreningsmöten fria hyror. Repertoaren består från 60-talet fram till första halvan av 70-talet av repiga B-filmer och gladporr. Ett av undantagen är kassasuccén Cleopatra 1963 med Elizabeth Taylor i huvudrollen. En av de få gånger trycket på biljetter är så hårt att det krävs extra stolar. Men ridån går bokstavligen ner när maskinisten kommer ut och meddelar att filmen är 70 mm bred och inte passar i projektorn. 

Fr. vänster Dora Gustavsson (ledare) Ingeborg Eriksson, Anna Pettersson. lngeborg Eriksson,  Anna Pettersson, Ingeborg Zettervall, Elsa Jansson, Anna Larsson, Elsa Gustavsson, Hanna Eriksson, , Märta Fahlén, Hilma Johanssori och Hilma Karlsson

En som fortfarande brinner för kulturen är Dora Gustavsson. När gubbarna vill diskuterar praktiska frågor som cykelställ läser gärna Dora en dikt,  medans gubbarna suckar.


Dora är utbildad på Lillsveds gymnastikhögskola ocj leder bl.a husmorsgymnastiken på dansbanan. Flera av de tryck av Albin Amelin som hänger i A-salen är skänkt av Dora och och hennes man. 

1977 & FRAM TILL IDAG

UNDER ANDRA HALVAN av 70-talet började förutsättningarna att förändras för många Folkets Hus och folkparker, så även i Mölnbo. Industrin och därmed även de fackförbunden som utgjort stommen i folketshus- och parkföreningarnas tillblivelse och existens var borta. I Järna och Södertälje tar kommunen över Folkets Husen som gått i konkurs och folkparken i Rosenlund blir efter många år en bostadsrättsförening kallad Teatern i Folkparken. Kvar bli Hjalmar Branting och en kiosk

I kommunens minsta ort gällde det att hitta en verksamhetsform som kunde tillgodose allas behov och önskemål och att få vi-känslan kunde växa sig stark. En milstolpe på vägen var självklart den digitala biografen och direktsända operaföreställningar blev också en del av vägen för att få till stånd en digitalisering..Nolltaxa för föreningslivet, öppen förskola och senare en ungdomsgård har varit andra.

70-talet: Förvaltare och förnyare strider i styrelsen om vad som ska prioriteras. Björn Eriksson, föreningens ordf hör till de senare. Han är radikal, kommer från Vilhelmina och är inte rädd att förändra. I vågorna av konflikten säger biografmaskinisten upp sig med kort varsel men praktikanten har inte fått lära sig att skarva ihop alla filmrullarna till ett enda stort filmhjul. Efter en rad avbrott för att byta filmhjul ger praktikanten upp och försvinner.

Eric Nygren är nu kassör och skriver 1976 en jubileumsskrift till parkens 70 årsjubileum Eric och sonen Pelle tar med stöd av föreningens nya ordf Lars Lunfgren över biografen och satsar på kvalitetsfilm, filmfestivaler och Bio Kontrast. Publiken börjar återvända. De får ekonomiskt stöd och kan byta ut biografstolarna från 1959 mot nya röda på hjul med bekväm stoppning. Filminstitutet ger också stöd till ny teknik och den gamla AGA Baltic projektorn bytas ut mot en ny som klarar alla format men ljudet är fortfarande mono. Men misstag sker som när ordförande Lars och kassören Eric fäller en stor björk över taket på Folkets Hus.

1979: Länstidningen uppmärksammar att FH biografmaskinist och vaktmästare avtäckt en handmålad list från 20:talet med arbetarrörelsens symboler.. Masoniten får dock sitta kvar på väggarna.

Per-Eric "Pelle" Nygren - Spolning av film

Eric Nygren - Målning och reparation lnödutgång

Den stora filminspelningen
Staffan Hildebrand väljer 1984 Mölnbo Folkets Hus som inspelningsplats för filmen ”Rosen” som får sin väldspremiär på Mölnbo Bio. Handling:
En ort i Mellansverige har sett sina bästa dagar. Arbetslöshet är ett av de största problemen man brottas med. Byggmästaren presenterar ett projekt för det socialdemokratiska kommunalrådet. Han vill bygga ett jättelikt shoppingcenter där den gamla Folkets Hus-byggnaden ligger. Det enda motståndet är kvinnoklubben och några ungdomar.


Trots att filmen inte blir någpn publiksucse lyfter den Folkets Hus verksamhet. 38 år senare inför Husets 100 års jubileum svärtas minneav filmen ner då det visar sig att Hildebrand är en pedofil

1988 har Eric Nygren och son gjort sitt, lämnar över skötseln av Mölnbo Bio och huset till Kenth Gustafsson.

Komikern och skådespelaren Gösta Engström tar under inspelningen fram husets ursprungliga pärlspånt med sin vackra imitation av ädelträ och sneda kvadratiska rutor. Efter filminspelningen täcks målningen åter över. 

90 tal: Upprustning av parken, ny dansbana och byte av tak på AMS-baracken och 85 års jubileum

Folkets hus kören sjunger på 85 år jubilumet 1996 FOTO: Sune Eriksson

2000 tal: Johanna Hofring bildar 2002 Kulturföreningen Tripoli och anordnar under ett par år sommarbio och filmfestivaler. På repourtaren står experiment och Art-Filmer. Johanna Hofring sätter återkommande under flera år Mölnbo på kartan genom sina olika projekt.

Radarparet Björn Eriksson och Sven Gustavsson bygger
upp dansbanan inför jubileumsfesten

Johanna Hofring

Ann-Charlotte Wallén

2003: Biografens första kvinnliga maskinist o föreståndare Ann-Charlotte Wallén tecknar ner bions historia och kämpar för att hålla filmvisningen vid liv.. Men kostnaderna är höga och underskotten växer.

Januari 2011, fimbulvinter och värmen i maskinrummet har stäng av  för att spra pengar. Vattenrören sprängs och all teknik och inredning vattenskadas. Sven-Olof Eklund och Pelle Nygren bestämmer sig för att bygga ett nytt maskinrum på läktaren.

Bion vaknar om än tillfälligt
En Monsterfilm Festival visas med en enkel videoprojektor. från nya maskinrummet. Huvudnumret är Lumiers stumfilm "Resan till månen" och Duon Son 'a Lumiere som spelar elektroakustisk musik framför vita duken. Öppningen blir minst sagt en succé.


Inför nyåret hyr styrelsen en digital biografprojektor av riksföreningen Folkets Hus och Parker och förvånade Mölnbobor strömmar i mängde till bion för att titta på julhelgens filmpremiärer.

2005: Julfesten med anor från konsumtions föreningens julspel på 20-talet återuppväcks av föreningens nye ordförande Björn Eriksson 2005.


Mats Wigholm från styrelsen övertar "Vicke" Wigholm, sin fars roll från 70-talet som tomte. Kerstin Ersson och Siv Ternström anlitas att leda lekarna vilket de gör utan avbrott fram till 2020.

MÖLNBO BIO LÄGGS NER
Eldsjälen Ann-Charlotte Wallén flyttar till Christchurch, Nya Zeeland. Kenth Gustafsson bor nu i Gnesta och Johannas filmfestivaler är bara ett minne blott och Folkets Parks styrelse beslutar att lägga ner Mölnbo Bio 2006.

Ofrivillig stängning Festen är över, den hyrda rojektorn är återlämnad och EU pengarna är slut. Lobbyverksamhet påbörjas för att kunna köpa en egen digital bioprojektor. För att skapa uppmärksammhet livesänder Folkparken opera på Södertäljes stadsscen i samarbete med Peter Taberman på Estrad.

Föreningen köper projektor
Arbete med ansökningar och uppmärksamheten från de livesänd operorna i Södertäljes stadshus sätter Mölnbo Bio på kartan. Filminstitutet och Södertälje kommun ger ett bidrag på en halv miljon kronor till digitalisering av Biografen. Men Södertälje kommun vill att projektorn ska ”turnera” i kommunen så fler fkan använda projektorn

Föreningens ordf Björn Eriksson tittar på bilden när Videvox serviceteknikerns  installerar den nya projektorn.

Eric Nygren är borta men sonen är tillbaka och vill 2010 om möjligt starta bion på nytt och få tillbaka publiken. Maskinrummet är i exakt i samma skick som när han lämnade bion 1988. Han söker och får EU stöd från Leader till en förstudie för att se vad som är möjligt.

Filmklubbs visning "Resan till månen"

Folkparken väcks ur sin sömn

Nicklas Lindström spelar rockenroll i parken med kompisat och en rad  kända artister och väcker minst sagt den sovande Folkparkscenen till liv under några år.

Nicklas Lindström, musiker från Strängnäs som tillsammans med sina musikerkollegor engagerade sig i folkparken mellan 2012 och 2017

TRASIG PROJEKTOR & INSTÄLLD TURNE
2015: Kulturarbetare i Södertälje undrar varför den nya digitala projektorn är kvar i Mölnbo? De hade förväntat sig en turné. Mölnbo Bio har dessutom driftstopp eftersom den nya projektorn är sönder.Garantin gäller och nya kretskort skickas så smånigom från Amerika. Men projektorn visar sig vara känslig och klarar inte transporter.

LT:s Eldsjälspris En pampig cermoni på Marenplanen i Södertälje 21:a aug, Del av juryns motivering: "Med energi och envishet har Pelle Nygren och styrelsen för Folkets park i Mölnbo bevisat, att antal bosatta på orten inte sätter några hinder för kulturen och vad som är möjligt ....". Mellan LT:s konfrencier och Nygren står Peter Taberman, Pelles klasskamrat som varit aktiv sedan barnsben i Södertälje centrums numera enda kvarvarande biograf, Estrad.

NYA DRIFTSTOPP projektorn  åter trasig. Till råga på allt höjd skatten på biobiljetter. Nytt kretskort från Amerika är beställt men tack vare lånad teknik rullar filmvisningarna utan avbrott denna gång. Filmägarna avskaffar filmkopior all film skickas nu via nätet in i projektorn.

 

Föreningen bygger om projektorn för egna medel för att slippa alla driftstopp pga den undermåliga tekniken. Biografen ansluts till ytterligare ett nytt istributionsnätverk. Folkets Bios "FILMDIST" ett digitalt nätverk för oberoende film.

2018: Riksorganisationen Folkets Hus och parker fyller 125 år och huset och Mölnbo bio fyller om ett par år 100..

Renoveringen fortsätter, dörrar behöver bytas och trappan in till Folkets Hus B-sal och ungdomsgård har gjort sitt. Arbetet leds av Folkets Parks ordf. Björn Eriksson.


Ett bakslag, Nicklas Lindströms rock'n'roll picnick i parken har somnat in.


Men bion utökas med en kortfilmfestival på årets kortste dag och morgonbio med knattefilm till förskolan.

2019: Tekniken har stått stilla sedan investeringen i en ny projektor 2014. Filmduken från 50 talet är nu mer gul än vit och ridån har rasat. På kommundelsnämnden sista möte i december beslutar de att ge hälften av de medel som krävs för att byta duk och ersätta ridån med en ridåliknande inramning av filmduken. Filminstitutet har tidigare gett en mindre summa i samma syfte men de sista medlen saknas. Den egna budgeten räcker dock till att byta ytterdörrarna som gjort sitt.

Publikarbetet går desto bättre och besök av filmens regissör blir ett återkommande inslag. Först ut är dokumentärfilmaren Pia Johansson med publiksamtal och sina två dokumentärfilmer, "Samefolk" och "Snön är alltid vit på Landsort". Därefter kommer till visningen av "Kungen av Atlantis" producenten Soni Jorgensen och filmens Samuel, Simon Settergren. I anslutning till Harry Martinson-sällskapets årshögtid som bla firades på Mölnbo Bio kom regissörerna bakom filmatiseringen av Harry Martinsons Aniara, Pella Kågerman och Hugo Lilja. I decmeber kom Maj Wechselmann till sin film "Moa Martinson Landsmodern".

Dokumentärfilmaren Pia Johansson

Soni Jorgenson och Simon Settergren med kamrat

Pella Kågerman och Hugo Lilja med son.

Maj Wechselmann och Lars Gogman från styrelsen.

Helena Hildur W. och filmens regissör, Gunilla Bresky.

20-talet:
På bion inleds årtiondet med en dokumentärfilm om författaren Sara Lidman ”Sara med allt sitt väsen”. Med på visningarna är  Saras guddotter Helena Hildur W. från Mölnbo och filmens regissör, Gunilla Bresky från Luleå. Ett par månader senare bryter en pandemi ut. 
Viruset skrämmer och på bion sitter få besökare långt ifrån varandra.  För att Pandemisäkra filmvisningarna sätt avståndsmarkering, barriär och hostskydd i kassan upp. Allt för att besökare ska kunna hålla distans.  

men det hjälper inte och Folkets Hus avslutar biosäsongen redan i mars. Under hösten kan äntligen filmduk och ridån bytas ut och maskinrumet byggas om. A-salen målas och bion får nu 7 ljudkanaler till filmljudet.

Testkörning av nya filmduken som nu hisssa upp med motor framför scenen

Upprustning av folktomt hus

Pandemin minskar under sommaren 2020 och bion öppnar åter i november i ett nyrenoverat hus med premiär på filmen om miljöaktivisten Greta Thunberg. En rad filmklassiker har bokats för att hylla året då Folkets Hus började byggas men samma vecka begränsar regeringen publika evenemang till 8 personer och uppmanar folk att hålla sig hemma. Pandemin ökar och alla filmer bokas av, bion stängs återigen den 25/11. Husets möteskalender är tom då hyresgästerna ställt in samtliga möten. Ungdomsgården i huset, Fredagsgården håller nu enbart aktiviteter utomhus.


Men upprustningen fortsätter på alla håll och kanter i ett folktomt hus. Under hösten kan äntligen filmduken och ridån bytas ut och maskinrumet byggas om. A-salen målas och bion får nu 7 ljudkanaler.

Mölnbo Bio öppnar igen med en premiär av filmen "Lena". den 17 september 2021. Publiken kommer men rädslan från pandemin finns kvar och det är än så länge glest med besökare i bänkraderna Till råga på allt går tekniken som vanligt sönder men Bion är snabbt tillbaka med hyrd utrustning.

I några veckor möts biopubliken av förspikade fönster. De renoveras med samma teknik som när de tillverkades. Nu ska de hålla i 100 år till.

Under jubileums året 2022 fortsätter renoveringen som är kostsam men möjlig då Södertälje kommun nu årligen avsätter medel för underhåll av bygdegårdar och Folkets Hus i Mölnbo.

September och filminspelning
Tove Styrkes, en arrtist spelar in sin nya video - Start Walking. Även om huset och statisterna bara är med i 3 sekunder är inslaget uppskattat. Det har inte varit filminspelning vid Folkets Hus sedan 1996.


Reklam för Telia 1966
https://youtu.be/kIauTMwVTR0

 Rosen 1984 https://youtu.be/FNk6Uw_FgkQ